BOIJE, CARL GUSTAF. Säkra rön och påliteliga medel til wälmågo och förmögenhet, eller den igenom många års egna försök förfarna swenska landthushållaren, uti hwilken tilkänna gifwes det förnämsta som en landtman bör weta och förstå, til en indrägtig landthushållnings inrättande och wårdande: besynnerligen en nog gagnande fåreskötsel, som ej allenast gifwer ren och fin ull, utan aldeles bewarar fåren för skadeliga sjukdomar, och hämmar den förderfweliga fåre-döden: med mycket annat som härtil dags warit allmänheten obekant.
Sthlm, L. L. Grefing, 1756. 8:o. (16),396,(2) sid.

Samtida marmorerat pappband med saknad rygg, istället med ny enkel rygg av brun klot. En stor fuktrand i bokens första hälft återkommer mot slutet. Veck i övre hörnet på s. 17-40. Spridda fläckar av olika slag. Stark brunfläck i nedre marginalen på sid 325-345 och några bläckfläckar. På försättsbladet namnteckning “C. J. Tour 2/4 1859”. Vikt 200 gram.

Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 50. Varianten med ”Anmärkningar öfwer de obekanta ord som tarfwa någon förklaring” men utan tryckfelslista på det opaginerade bladet i slutet. Åtminstone två upplagor finns med detta tryckår och en ny trycktes 1794. ”Säkra rön” var kanske den mest spridda svenska handledningen i lanthushållning under 1700-talet. Vid sidan av en aktiv politisk men ganska trög militär karriär var Boije framgångsrik som lantbrukare på sin gård Ryd utanför Linköping. Hans idéer och metoder fick stor genomslagskraft, inte minst inom fårskötseln, så pass att han gick under tillnamnet ”Fårbojen”.