Carl XVI Gustaf (1973-). Trontillträdet 1973 - Kunglig Krona.

Kunglig medalj över Carl XVI Gustaf (1973-) med årtalet 1973 i samband med trontillträdet som Sveriges konung och statschef, och med motiv av den Kungliga Kronan.

Skulpterad av Axel Wallenberg (1898-1996) år 1973, signerad Brons 40 mm. Vikt 41,6 gram. Mycket bra skick!

Åtsida: Kung Carl XVI Gustaf, porträtt vänster. Omskrift "CARL XVI GUSTAF • SVERIGES KONUNG, "1973". I halsavskärningen skulptörens signatur "WALLENBERG".

Frånsida: Kungliga Kronan, där ovan "R S", och nedan "CXVIG". Som omskrift "FÖR SVERIGE - I TIDEN".

CARL GUSTAF FOLKE HUBERTUS (1946-), CARL XVI GUSTAF (1973-)
Carl XVI Gustaf, Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, är Sveriges konung och statschef sedan 15 september 1973 då han efterträdde sin farfar Gustaf VI Adolf. Han är son till arvsprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla. Han gifte sig 1976 med Silvia Sommerlath. Kort efter hans trontillträde 1973 trädde 1975 en ny regeringsform i kraft enligt vilken kungen främst fick representativa och ceremoniella uppgifter. Regeringsformen medförde även att kungen inte är den som utser Sveriges regering. År 1980 förändrades Sveriges successionsordning, vilket medförde kvinnlig tronföljd. Sedan dess är kronprinsessan Victoria den som står högst upp i tronföljden, vilken hon var utesluten från vid sin födsel 1977.

Kung Carl XVI Gustaf är den sjunde regenten av huset Bernadotte och sedan den 26 april 2018 den längst regerande monarken i Sveriges historia samt, sedan den 14 januari 2024, den längst regerande monarken i Europa.

Trontillträdet 1973
När Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 klockan 20:35, blev kronprins Carl Gustaf, 27 år gammal, Sveriges kung. Han hade vakat vid sin farfars dödsbädd i Helsingborg och samma dag som valet till riksdagen hölls, ankom han till huvudstaden som monark den 16 september på Bromma flygplats, där statsminister Olof Palme, finansminister Gunnar Sträng, landshövding Hjalmar Mehr och tusentals andra tog emot den unge kungen. När han steg ut på slottsbalkongen samma dag för första gången som monark, skedde detta inför mer än 25 000 människor. Han antog då "För Sverige – i tiden" som valspråk.

Den 19 september avlade han sin konungaförsäkran som förestavades av justitieminister Lennart Geijer under en extra konselj och därefter framträdde han inför riksdagen, diplomatiska kåren, hovet, etc i rikssalen på Stockholms slott och höll traditionsenligt ett minnestal över den avlidne monarken, i enligt med sedvana samt med 1809 års regeringsform. Konseljen samt ceremonin från Rikssalen direktsändes i Televisionen. Vid konseljen förklarade kungen att hans konunganamn skulle vara Carl XVI Gustaf och att titeln skulle vara Sveriges konung, inte såsom före honom Med Guds Nåde Sveriges, Götes och Vendes konung.

Vid ceremonin satt kungen då han höll tal på silvertronen, precis som man gjorde under de former som 1809 års regeringsform gjorde gällande för Riksdagens högtidliga öppnande. Liksom sina två närmaste föregångare på tronen (Gustaf V samt Gustaf VI Adolf) avstod han från att låta kröna sig, och bär därför heller aldrig kungakronan eller övriga riksregalier.

Som kung slutade Carl XVI Gustaf enligt vedertagen tradition att bära hertigtitel och gjorde sin första eriksgata i sitt före detta titulärhertigdöme Jämtland under första året. Den sista genomfördes 1989, då till Härjedalen. Han hade då gjort en resa i varje län.

Under sina första år som kung flyttade han monarkins fokus från den kulturella sfären till ett ökat engagemang för näringsliv, teknik, samhällsliv och miljöfrågor.

AXEL WALLENBERG (1898-1996)
Axel Gereon Wallenberg, född 22 maj 1898 i Nässjö, död 14 januari 1996 i Danderyd, var en svensk skulptör, medaljkonstnär och tecknare. Han var från 1930 gift med Britta Winge. Paret fick dottern Birgitta (född 1931).

Axel Wallenbergs föräldrar var dekorationsmålaren Bernhard Wallenberg och hans hustru Mathilda Ströberg. Familjen flyttade ett par år efter Axels födelse först till Katrineholm, och sedan till Södertälje. Han började utbilda sig i bokföring vid Borgarskolan i Stockholm, men övergick till konststudier först med kvällskurser på Tekniska skolan och senare på Althins målarskola samt Edward Berggrens och Gottfrid Larssons Konstskola samtidigt som han livnärde sig som kontorist.

Vid den senare skolan studerade han huvudsakligen skulptur för Gottfrid Larsson. Han fortsatte därefter sina skulpturstudier för Carl Milles vid Kungliga konsthögskolan 1922–1927. Under sitt sista studieår belönades han med den hertigliga medaljen. Därefter följde studieresor till Danmark, Tyskland, Rom och Florens 1928 samt en resa till Paris 1938.

Han arbetade i de flesta skulpturmaterialen och medverkade från 1926 i ett flertal tävlingar i utsmyckningsuppdrag. Wallenberg utförde även medaljer och minnespenningar bland annat över den svenska undsättningsexpeditionen till Spetsbergen 1928, Stockholmsutställningen 1930 och riksdagens 500-årsjubileum 1935 samt medaljer för Milles 70-årsdag och Gustav V:s 90-årsdag. Ett av Wallenbergs sista uppdrag var jubileumsmedaljen över Sverige och USAs 200-åriga vänskap nationerna emellan 1976.

Han var representerad i en utställning med medaljkonst som visades i Köpenhamn 1953 och i Stockholm 1956. Carl Milles och Wallenberg blev nära vänner och samarbetade med varandra och delade under flera år ateljé. Efter Milles död 1955 tog Wallenberg över Millesgården som intendent fram till sin pensionering 1983.