Gustaf V (1907-1950). Baltiska Utställningen i Malmö 1914.

Minnesmedalj framtagen inför Baltiska Utställningens öppnande, som förrättades av kronprins Gustav Adolf i utställningens kongresshall den 15 maj 1914. (Dåvarande konung Gustaf V kunde p.g.a sjukdom inte deltaga i öppningsceremonin).

Baltiska Utställningens minnesmedalj, graverad av Erik Lindberg 1914, signerad. Brons 60 mm. Vikt 91,8 gram. Stor pampig och mycket trevligt utförd medalj!

Åtsida: Gustav V:s bröstbild, vänster, iklädd amiralsuniform. "GUSTAF . V . SVERIGES . KONUNG". Vid nacken gravörsignaturen "ERIK", "LINDBERG".

Frånsida: Fyra fruktbärande kvinnor (landsmödrar) visas som sinnebild för de länder som var med i den Baltiska utställningen. Omkring kvinnorna, förenade i en våglinjerad i en båge, visas ländernas vapensköldar; Tyskland, Sverige, Danmark och Ryssland. I avskärningen "BALTISKA . UTSTÄLLNINGEN", "MALMÖ ÅR . 1914" och Malmö stadsvapen under en murkrona och omgiven av samma våglinje som omger de fruktbärande kvinnorna. Gravörsignaturen "EL" ute vid kanten kl 4.

Baltiska Utställningen innehöll många olika drag och teman men hölls samman av trappgavelsmotivet (de fyra storkarna som flyger förbi Baltiska tornets trappstegsgavel), som sågs som ett gemensamt baltiskt arkitekturmotiv. Det 87 meter höga Baltiska tornet var annars det mest iögonfallande byggnadsmonumentet (möjligen världens då högsta träbyggnad).

BALTISKA UTSTÄLLNINGEN 1914
Baltiska utställningen var en konstindustri- och hantverksutställning som hölls i Malmö under perioden 15 maj – 4 oktober 1914.

Området runt Pildammarna utsågs i början av 1900-talet till platsen för den stora Baltiska utställningen, som skulle äga rum 1914. Det var arkitekten Ferdinand Boberg som fick uppdraget att utforma utställningsområdet med hjälp av den dåvarande kronprinsessan Margareta. Utställningen blev en stor succé och lockade nästan en miljon besökare. På utställningen visades det senaste inom teknologi och design.

Initiativet till Baltiska utställningen togs i Malmö industriförening. Den 28 februari 1908 framförde föreningens ordförande kapten Olof Wahlgren förslaget till en utställning, vilket mottogs med stor entusiasm. Den 21 maj 1908 konstituterades en särskild kommitté, med arkitekt Boklund som sekreterare, ett uppdrag han dock lämnade 1910 eftersom han avsåg deltaga i en tävling om ritningar för utställningen. Tillsammans med flera malmökollegor hade Boklund reagerat på att Ferdinand Boberg utsetts till utställningsarkitekt och begärde en arkitekttävling om utställningen, något som också genomfördes - med Ferdinand Boberg som segrare.

Arkitekten Ferdinand Boberg blev ansvarig för utställningens utformning. Han hade varit en framgångsrik utställningsarkitekt med Stockholmsutställningen 1897 och Konstindustriutställningen 1909 i Stockholm. Styrelseordförande för utställningen var landshövdingen greve Robert De la Gardie.

På Baltiska utställningen i Malmö 1914 var de dåvarande östersjöstaterna, det vill säga Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland representerade. Baltiska utställningen var den sista manifestationen för jugendstilen i Sverige och det var även Bobergs sista uppdrag inom detta gebit.

Det 87 meter höga Baltiska tornet ansågs vara världens då högsta träbyggnad. Två hissar som tog vardera tio personer (plus en konduktör) fraktade besökare upp och ner till ett pris av 25 öre. En höststorm under utställningens sista vecka, den 28 september, raserade översta delen av tornet och detta revs, liksom de flesta övriga byggnaderna, efter utställningens slut.

Det visades främst nya industriprodukter, exempelvis maskiner, bilar, vagnar och ånglok (som det svenska paradsnälltågsloket F 1200), men även mer vardagliga produkter som kaffe, spisar, tobak och choklad. Även de kulturella ambitionerna var stora. Konstavdelningen inom utställningen var den största som någonsin anordnats i Norden, den innehöll 3 256 nummer och väckte den största uppmärksamheten. För eftervärlden dokumenterades utställningen i en Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914, utgiven i tre band.

Första världskriget
På grund av första världskrigets utbrott fick inte Baltiska utställningen den internationella dragningskraft som man förväntat sig. Utställarna från Tyskland och Ryssland avbröt sitt deltagande och återvände till sina hemländer. Ryssarna glömde därvid kvar en omfattande och mycket värdefull konstsamling. De verk för vilka den rätta ägaren kunde fastställas återlämnades efter kriget. Detta var dock ej möjligt för en stor del av verken, och trots påstötningar, även från Josef Stalin, om att dessa borde anses vara den sovjetiska statens egendom, vägrade Malmö stad att återlämna dem. Denna konstsamling finns än idag på Malmö konstmuseum.