Rönnmark, Lennart (1909-2003), ingenjör, sportskytt. SM-guld. Till minne 1975.

Medalj till hedrandet av den framstående sportskytten och engarerade ledaren Lennart Rönnmark (1909-2003).

Graverad år 1975 av skulptör David Wretling (1901-1986), signerad "DAVID WRETLING -75" i halsavskärningen. Ingående i Svenska Dagbladets personmedaljserie för framstående personer inom tidningssfären/svenskt sportskytte. Utdelad av Svenska Dagbladet i samband med Riksskyttetävlingen 1975. Brons 40 mm. Vikt 31,9 gram.

LENNART RÖNNMARK (1909-2003)
Lennart Carl August Rönnmark, född 25 januari 1909 i Hörby församling, Malmöhus län, död 10 maj 2003, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, professor och sportskytt. Bror till Betil Rönnmark (som också var en framstående sportskytt).
Lennart Rönnmark vann Stockholms-Tidningens riksskyttetävling 1926, blev svensk mästare i gevärsskytte 1934, 1937 och 1938, och innehade på 1930-talet det svenska rekordet i liggande skytte.

Ingenjören och styrelsemannen
Rönnmark utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1932, var konstruktör hos Hjalmar Granholm 1932–1934, Stockholms stads slussbyggnadskommitté 1934, arbetschef hos AB Skånska Cementgjuteriet i Stockholm 1934–1939, chef för dess göteborgsavdelning 1939–51, professor i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid Chalmers tekniska högskola 1952–1974 (tf. 1951) samt högskolans rektor 1958–1966.

Rönnmark var ordförande i Byggnadstekniska föreningen i Göteborg 1947–1948, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbunds göteborgsavdelning 1951–1952, Tekniska samfundets avdelning för väg- och vattenbyggnad 1951–1953 och Göteborgs Byggtjänst 1951–68. Han var vice ordförande i Svenska Teknologföreningen 1960 och ordförande för Nordisk byggdag 1961–1969.

Rönnmark var styrelseledamot i Föreningen för Göteborgs försvar 1945–1980, ordförande i dess arbetsutskott 1954–80, styrelseledamot i Svenska textilforskningsinstitutet 1964–66 och ordförande i Svenska silikatforskningsinstitutet 1964–75.

Rönnmark var vice styrelseordförande i Forbo-Forshaga AB 1971–80, Pharmacia AB 1965–1974, Apotekarnes Droghandel AB (ADA) 1952–64, AB Svenska fryserierna 1948–1971, ordförande 1952–1971, styrelseledamot i Länssparbanken Göteborg 1968–1978, i Allmänna Brand 1962–79 och AB Skånska Cementgjuteriet 1967–1979.

Rönnmark var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1955–1970 (andre vice ordförande 1966–1970, Högerpartiet) och partiets ordförande i Göteborg 1967–1969. Han var även styrelseledamot i Skattebetalarnas förening 1958–1968 (vice ordförande 1965–1968).

Han invaldes som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1962 (vice preses 1966–1969) och Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1964 (ordförande 1981–1982).

Sportskytten
Rönnmark vann Stockholms-Tidningens riksskyttetävling 1926, blev svensk mästare i gevärsskytte 1934, 1937 och 1938, och innehade det svenska rekordet i liggande skytte.

Rönnmark var ordförande i Kvibergs skytteförening 1951–1969, vice ordförande i Göteborgs och Bohus läns skytteförbund 1950–1969, ordförande 1969–1972, ledamot av Skytteförbundens överstyrelse 1958–1979, dess verkställande utskott 1966–1979 (vice ordförande 1969–1971, ordförande 1972–1979), hedersledamot från 1979.

DAVID WRETLING (1901-1986)
David Otto Wretling, född 18 december 1901 i Umeå, död 14 januari 1986 i Stockholm, var en svensk skulptör.

Efter avslutad skolgång vid Umeå tekniska aftonskola och arbete vid faderns verkstad studerade han skulptur för Carl Milles vid Konstakademien 1922–1925 och kompletterade därefter sin utbildning vid Académie Scandinave i Paris 1930. Han bedrev självstudier under resor till Italien 1925 och 1927 samt Frankrike 1929 och 1932.

Han arbetade i trä, sten, terrakotta, brons och marmor i en realistisk stil med genrestudier, religiösa och profana monumentalskulpturer, porträtt, reliefer, plaketter och medaljer.

SVENSKA SKARPSKYTTERÖRELSEN 1860-1890 (en civil frivillig försvarsrörelse)
...som ledde fram till ALLMÄN VÄRNPLIKT 1901 och till dagens SPORTSKYTTEKLUBBAR.

Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, för folkhögskolorna och för allmän värnplikt.

Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz.

För vissa myndigheter tedde sig denna folkbeväpning som nära nog samhällsfarlig. Konservativa tidningar spådde att "vid tillfällen av politisk agitation dessa beväpnade corpser skulle kunna utöva terrorism mot andre samhällsmedlemmar", och att vi skulle "få till oss överflyttade de amerikanska scener, där revolvern utgör det mest begagnade argumentet mot olika tänkande".

Efter något besinnande beslutade sig dock regeringen för att hälsa den frivilliga nationalbeväpningen välkommen. Det skedde genom en kungörelse av den 8 mars 1861. Skarpskytterörelsen växte sedan lavinartat. Det blev en verklig folkrörelse, några lokala eldsjälar tog ledningen, och skytteintresserade män från alla samhällsklasser anslöt sig. Med myndigheternas stöd anlades skjutbanor och övningsplatser. Redan 1864 fanns det 239 föreningar med över 33 500 medlemmar. Föreningarna hade ofta även en egen musikkår och manskör.

Efterhand började hänförelsen för skarpskytterörelsen att svalna, och många skyttar tröttnade på de militära formerna samt ville se en friare idrott. Vid slutet av 1800-talet omvandlades skarpskytteföreningarna till civila skytteförbund.

STOCKHOLMS-TIDNINGENS / SVENSKA DAGBLADETS RIKSSKYTTETÄVLING (1923-)
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling på hemortens banor arrangerades första gången 1923 och blev Sveriges mest omfattande skyttetävling och har haft en mycket stor betydelse för höjande av skjutskickligheten.

Anledningen till tävlingens instiftande var en omröstning bland Stockholms-Tidningens läsare om den förnämsta idrotten, där skyttet fick högsta röstetalet. Tävlingen utformades av bl.a R. Törnebohm, H. Kjeller, M. Johansson (Fritzing) och Mauritz Eriksson. Den skulle vara en ren precisionsskjutning.

När Stockholms-Tidningen gick i konkurs 1966 tog Svenska Dagladet över initiativet, vilka ända fram till idag har arrangerat tävlingen. År 2022 arrangerades tävlingen för 100:de gången.