Ericsson, Lars Magnus (1846-1926), uppfinnare, företagare (grundade LM Ericsson). Till minne 1931.

Till minnet av Lars Magnus Ericsson och hans vetenskapliga gärningar, för uppfinningarna och utveclandet av svensk telefoni. Grundade 1876 en mekanisk verkstad, idag det internationella storföretaget Ericsson (LM Ericsson).

Graverad år 1931 av Erik Lindberg, signerad "ERIK LINDBERG" på frånsidan. Utgiven av Ingenjörsvetenskapsakademin 1931. Brons, 45 mm. Vikt 37,0 gram. Präglad i endast 300 exemplar.

Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson lämnade ekonomiskt bidrag till medaljens präglande.

Bild 3: Lars Magnus Ericsson och hans maka Hilda Ericsson med en telegraf 1885.
Bild 4: L.M. Ericssons telefon från 1926 (den senaste tillverkade modellen innan Lars Magnus Ericsson dog senare detta året).
Bild 5: Lars Magnus Ericsson vid 80 års ålder på Hågelby Gård 1926, han dog senare detta år.

LARS MAGNUS ERICSSON (1846-1926)
Lars Magnus Ericsson, ofta L. M. Ericsson, född 5 maj 1846 på Nordtomta gård i Värmskogs socken, Värmlands län, död 17 december 1926 på Hågelby gård i Botkyrka i Stockholms län, var en svensk uppfinnare och företagare. Gift med Hilda Carolina Ericsson (1860-1941). Ericsson är mest känd som grundare av Ericsson under namnet Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

Uppväxt
Lars Magnus Ericsson var son till hemmansägaren Erik Ericsson (1804–1858) från Vegerbol i Värmskog och Maria Jonsdotter (f. 1810, d. före 1859) från Mosterud i Stavnäs socken. Han föddes i Värmskog, mellan Grums och Arvika, och växte upp i den lilla byn Vegerbol. Hans födelsehem är idag museum. Då Ericsson var tolv år avled fadern och han var tvungen att börja arbeta.

Arbete
Ericsson arbetade som rallare och gruvarbetare, både i Sverige och Norge. År 1867 flyttade familjen till Stockholm och han tog arbete vid Öller & Co, som huvudsakligen tillverkade telegrafutrustning. Efter sex år (1873) fick han tack vare sina färdigheter stipendium för att fortsätta utbilda sig utomlands. Han åkte till Schweiz och Tyskland; bland annat arbetade han hos Siemens och Halske.

Grundandet av en mekanisk verkstad
Då Ericsson 1876 återvände till Sverige grundade han och en kamrat från Öller & Co, Carl Johan Andersson, en liten mekanisk verkstad. Carl Johan Andersson köptes senare ur företaget men fortsatte att samarbeta med Lars Magnus Ericsson. De höll från början till i ett före detta kök på omkring 13 m² på Drottninggatan 15 i centrala Stockholm. Där tillverkade de matematiska och fysikaliska instrument, men snart började tillverkning av en egen variant av telefonen. År 1883 inleddes ett samarbete med Henrik Tore Cedergren, grundare av Stockholms allmänna telefonaktiebolag, och Ericssons företag började växa ordentligt.

Den av Ericsson 1885 tillämpade mikrotelefonidén, en mikrofon kombinerad med hörtelefon, gjorde hans namn berömt inom telefontekniken. Efter ett antal förbättringar patenterades mikrotelefonen 1895. 1896 lät han ombilda sitt företag till aktiebolag.

Den första stora fabriken
Företaget växte snabbt och verksamheten flyttade flera gånger till olika adresser runtom i Stockholm. Till följd av stigande efterfrågan på företagets produkter etablerade man sig 1884 i ett nybyggt hus i kvarteret Hälsan vid Tulegatan 5, som då räknades till stadens utkanter. Då hade Ericsson 94 anställda. 1890–1891 uppfördes ytterligare en industribyggnad i kvarteret.

År 1895 förvärvades några fastigheter i det till fabriken närbelägna kvarteret Taktäckaren vid Tulegatan 15–19; då hade företaget 500 medarbetare som producerade 17 237 telefonapparater. Året därpå producerade 700 medarbetare 25 580 apparater, varav 85 procent gick på export. Dessutom tillverkades telefonväxlar, telegrafer och olika telefoninstrument.

Ericsson lämnar bolaget
År 1900 drog sig Ericsson tillbaka från företaget; han var då 54 år gammal. Han behöll sina aktier fram till 1903. Några år tidigare (1895) hade han köpt Alby gård vid Albysjön i nuvarande Botkyrka kommun; här skulle han bedriva ett mönsterjordbruk.

Hans ladugård var storslagen och modern, med telefoner och snillrika uppfinningar. År 1906 köpte han Hågelby gård i Botkyrka kommun och efter stora ombyggnader flyttade han dit tio år senare. Alby gård togs över av sonen Gustaf Ericsson och Ladugården byggdes sedermera om till ett kulturhus, Subtopia. Hågelby gård köptes från Ericssons ättlingar av kommunen på 1960-talet och blev sedermera folkpark.