Ling, Pehr Henrik (1776-1839), gymnastikpedagog, skald. Svenska gymnastikens fader.

Trevligt utförd plakett över Pehr Henrik Ling (1776-1839), svenska gymnastikens fader.

Brons 44 x 59 mm. Vikt 59,4 gram. Mycket bra kvalitet, med trevlig brun färg!

PEHR HENRIK LING (1776-1839)
Pehr Henrik Ling, född 15 november 1776 i Södra Ljunga, Småland, död 3 maj 1839, var en svensk gymnastikpedagog, skald och grundare av Linggymnastiken.

Ling grundade och var första föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet (GCI), idag Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), och kallas även den svenska gymnastikens fader.

Uppväxt och utbildning
När Ling var fyra år avled fadern, kyrkoherde Lars Peter Lingh. Vid nio års ålder skickades han till Växjö för att gå i skola och några år därefter avled modern i lungsot. När han var 14 blev han gymnasist men ansågs ha försummat sina studier. I november 1792 greps han efter att ha slagit sönder fönsterrutorna hos rektorn och två lärare i skolan. Straffet skulle bli tuktning inför hela skolan, men han lyckades rymma tillsammans med en kamrat innan straffet skulle utdömas.

Han blev student i Lund 1793 men begav sig redan 1794 till Stockholm, där han studerade moderna språk. Han trivdes dock inte i Stockholm, och sommaren 1799 begav han sig till Köpenhamn, där han stiftade bekantskap med Franz Nachtegalls gymnastiksystem och Adam Oehlenschlägers litterära göticism. Han tog samtidigt fäktlektioner av två franska emigranter och besökte Nachtegalls privata gymnastikinstitut. Med tiden förvandlades den klene ynglingen till en atlet i styrka. Hans nyväckta intresse för gymnastiken och för Nordens forntid sammansmälte småningom i den fosterländska önskan att dana ett till kropp och själ sunt svenskt släkte.

Lings gymnastiska system
Ling blev 1805 fäktmästare vid Lunds universitet och lade under sin tid här den första grunden till sitt gymnastiska system. Han hade iakttagit på sig själv att sjukdomar, såsom förkylning och reumatism, kunde hävas och – ännu bättre – förekommas genom kroppsrörelse. Det gav honom idén att studera kroppens byggnad. På det sättet kom han underfund med hur olika slags rörelser inverkar på organismen. Han gav med andra ord gymnastiken en vetenskaplig grundval. På denna grundval byggde han sedan upp ett system av gymnastiska övningar, ordnade i grupper alltefter deras olika inverkan på organismen.

Lade grunden för dagens Gymnastik- och Idrottshögskola (GHI)
Under sommaruppehållet försökte han sprida kännedomen om sitt system till andra delar av landet genom att anordna kortare kurser. Han försökte även intressera arméns representanter genom en demonstration på Ljungbyhed 1810. 1813 blev Ling fäktmästare vid Karlbergs krigsakademi och fick även kunglig majestäts tillstånd att i Stockholm upprätta en gymnastisk anstalt för utbildandet av gymnastiklärare för skolan och armén, Gymnastiska centralinstitutet (Idag Gymnastik- och idrottshögskolan - GIH).

Ling kom att bli skolans chef under närmare 25 år. 1818 förordnades han till lärare i gymnastik och fäktkonst vid Högre artilleriläroverket på Marieberg.

Ling utvecklade också ett system för massage och muskeltöjningar. Denna teknik kallas idag klassisk eller svensk massage, och är den mest spridda formen av massage i västvärlden.

Poetisk ådra
Efter sin återkomst till Lund i september 1804 utvecklade Ling en flitig poetisk verksamhet. Ling skrev dikter i götisk, romantisk anda, exempelvis Gylfe från 1810. Konstnären och grafikern Anders Hultgren illustrerade dikterna i Gylfe. Han skrev även historiska skådespel och visor som Tiggargossen (1806).

Han var ledamot av Götiska förbundet, Svenska Akademien (1835).

Eftermäle
Under första världskriget kom man inom den brittiska armén till insikt om värdet av den Lingska gymnastiken såsom härdnings- och "uppryckningsmedel". Om dess användning vittnar det faktum att nära ett par tusen instruktörer i svensk gymnastik var anställda inom denna armé.

Samtliga medaljer vid de Olympiska sommarspelen 1912 hade ett porträtt av Per Henrik Ling på medaljens baksida.