16 schillingar. Uti Riksens Ständers Riksgälds Contor är insatt en summa af Sexton Schillingar, hwilka 16 Schillingar innehafwaren häraf har at återbekomma. Stockholm d. (12 maj) 1803. Sexton Schillingar. Kuusitoista kymmendä Skillingiä. (D)en som denne Sedel efterapar skall (war)da hängd, men den som bevisligen (u)ptäcker efteraparen undfår en belö(n)ing af Ettusende Riksdaler. [=Komplett text].

Ett solkigt och något trasigt blad om cirka 18 x 15 cm. Solkig med flera skador och några bokstavförluster i skadan på mitten. Datumet är tillskrivet för hand liksom två namnteckningar i nedre marginalen. Beloppet även tryckt på baksidan.

Högst ovanligt att en dylik skuldsedel blivit bevarad! Undras om man kan få ut något för den idag på Riksgäldskontoret?
1788 hade Gustav III startat krig mot Ryssland. För att finansiera kriget gav Riksgälden ut skuldsedlar, riksdaler riksgälds (här dock endast 16 skillingar). Under kriget var det svårt att låna utomlands. Kungen hade, trots riksdagens försök att ta makten över statsskulden, stort inflytande över Riksgälden ända fram till 1792, då han mördades under en maskeradbal på Operan. Från början användes riksdaler riksgälds som en skuldsedel enbart för att betala smedjor, bruk och bönder för krigsförnödenheter. Men skuldsedlarna blev snabbt populära också hos allmänheten som använde dem som betalningsmedel. Skuldsedlarna, riksdaler riksgälds, hade nämligen lägre valörer än riksbankens riksdaler. Men eftersom riksdaler riksgälds inte kunde lösas in mot silver sjönk de efterhand i värde.