|
I nedanstående exempel används alltså en Agfascanner och
dennes inläsningsprogramvara, bilderna inläses direkt in i bildbehandlingsprogrammet
Paint Shop Pro 5.01, alltså en ganska gammal version som dock funkar klanderfritt. Även
om det inte ser exakt likadant ut i andra programvaror så funkar det på likartat sätt i
t ex Photoshop, en del enklare bildbehandlingsprogram kan kanske sakna vissa funktioner.
För många kan detta vara lite överkurs. Bildskolan duger gott för de flesta, men detta
med bildoptimering kanske kan få en del att mer börja experimentera med sina bilder för
att få dom så bra som möjligt, och en bra bild säger mer än tusen ord...i slutändan
kan säkert också en bra bild stimulera köplusten... A: Inscanning av objektet, här visas ett frimärke som inscannas med en Agfascanner. Man bör avgränsa det aktuella området som ska scannas så att man inte får med en massa onödig omgivning. Naturligtvis kan man scanna in flera objekt åt gången och i stället separera dom i bildbehandlingsprogrammet med kopiera och klistra in. Sedan kan man här också välja lämplig upplösning, se även nedan för val av lämplig dito.
|
|
|
B: Val av upplösning. För t ex lösa frimärken rekommenderar jag 150-200dpi(ppi)=punkter per tum. För översiktsbilder/vykort/brev och poster/partier kan 100 dpi vara tillräckligt, alt. att man då komprimerar hårdare/minskar den fysiska bildstorleken för att bilden inte ska bli för stor i kilobyte räknat. Man kan prova sig fram lite för att se vad som kan vara lämpligt. Beträffande vikten av bildens fysiska storlek, se avsnitt D. Här nedan visas tre scanningar i olika upplösningar och vad det innebär för bild- OCH filstorlek. 50dpi (4kb), 100dpi (11kb), 200dpi (38kb). Ibland kan 300dpi vara motiverat om man verkligen vill visa detaljer på ett högklassigt märke, i detta fall hade det betytt en filstorlek om 75kb. 300dpi kan vara motiverat när man scannar små mynt som en ett- eller tioöring. Högre upplösning än 300dpi är mycket sällan motiverat, bilden blir då enormt stor rent fysiskt. Dessa bilder är sparade i filformatet .jpg = jpegbilder (rekommenderas) med låg komprimering=hög bildkvalitet och sålunda stor FIL-storlek. Mer om komprimering nedan. Man kan naturligtvis också spara bilderna som .gif, men dessa innehåller bara 256 färger och lämpar sig inte alls för foton, avbildning av mynt och frimärken. Däremot lämpar sig gif-bilder bäst för text.
|
|
|
C: Val av kompressionsgrad. I flera bildbehandlingsprogram (t ex Paint shop pro) kan man välja komprimeringsgrad för sina jpeg-bilder. Högre kompession = mindre kilobyte = sämre kvalitet... men man kan komprimera ganska mycket innan man ser kvalitetsförsämring och sålunda få en skaplig snabbladdad bild.
|
 |
|
Här nedan visar jag olika komprimeringsgrader och vad det innebär för bildkvalitet och filstorlek. Upplösningen är fortfarande 200dpi. De 6 bilderna visar 1x (85kb), 15x (32kb), 30x (21kb), 50x (15kb), 75x (9kb), 99x (2kb), komprimeringsgrad. Någon dramatisk bildförsämring börjar först synas vid mer än 30x komprimeringsgrad (jag brukar satsa på 15-20x vilket ger utmärkt bildresultat och hyfsat lite kilobyte). Många använder på mynt och frimärken alldeles för hög kompression - 50-75x vilket i mitt tycke ger för mycket bilddistorsion. På silvermynt börjar bildförsämringen bli märkbar redan vid mer än 20x komprimering. För frimärken kan man till nöds komprimera mycket mer, trots 75x komprimering och bara 9kb storlek nedan är ju bilden ändå någorlunda, bildförstöringen (distorsionen) syns tydligast i bakgrunden och runt tandningen. Maximal kompression är dock inte att föredra vilket man förstår om man ser bilden nedan...Konsten är att hitta det optimala förhållandet mellan kvalitet och storlek i kilobyte. Personligen tycker jag att man bör satsa på att få så bra kvalitet på bilden som möjligt, men mindre komprimering än 15x är knappast nödvändigt, då blir bara bilden onödigt stor i kilobyte utan att man egentligen ser nån större skillnad i kvalitet. Studera de olika bilderna nedan för jämförelse. En annan sak att tänka på i sammanhanget är att olika bildbehandlingsprogram kan ha helt olika kompressionsgrad för jpeg som standardinställning. För Paint shop pro tror jag att default är 15x. (det kan också uttryckas som 15:1). En sak till om bildförstörande komprimering...om man sparar om en jpeg-bild så läggs ytterligare kompression på den redan komprimerade bilden vilket gör att kvaliteten försämras snabbt vid upprepade omsparingar (om man inte ställer ner komprimeringsgraden till 1x när man sparar om en jpeg) |
 
 
 |
|
D: Andra justeringar/optimeringar.
Man kan sedan också naturligtvis ändra bildens fysiska storlek (resize)
- vad som kan vara viktigt i sammanhanget är att tänka på att bilden inte bör vara mer
än 600 punkter bred, i annat fall hamnar den utanför webbsidans bredd, å det blir ju
inte så snyggt + att man måste scrolla i sidled för att se hela bilden. Kolla på
filinfo för information om den aktuella bildens storlek, i Paint shop pro:s fall kan man
bara trycka på i:et i verktygslisten eller shift+i. Sedan kan man i bildbehandlingsprogrammet göra så mycket mer: rotera, beskära, klippa och klistra, använda filter för att öka skärpan, ändra kontrast och ljusstyrka mm. för att få bilden att likna originalet så mycket som möjligt. Använd de sistnämnda med mycket stor måtta, man ska ju inte försöka att göra objekten bättre än vad dom egentligen är...
|
  Bildbehandlingshälsningar / Dubbelnisse |
 |