Kronprins Gustaf (VI) Adolf (1882-1973). Besöket på Kungliga Myntet 6 maj 1950.

Kunglig medalj av Léo Holmgren över Sveriges kronprins Gustaf Adolf till minnet av kronprinsens besök på Kungliga Myntet 6 maj 1950. (Kronprinsen tillträdde som konung Gustav VI Adolf ett halvår senare).

Graverad av mynt- och medaljgravör Léo Holmgren (porträttets åtsida graverat redan 1948). Tillverkad av Kungliga Mynt- och Justeringsverket 1952. Brons 32 mm. Vikt 13,6 gram. Mycket bra kvalitet!

Åtsida: Gustaf Adolfs porträtt, vänster. Bakom nacken "GA" i monogramform. Under halsavskärningen gravörsignaturen "19 Lh 48".

Frånsida: "TILL", "MINNE AV", "H.K.H", "KRONPRINSEN-REGENTEN", "GUSTAF ADOLFs", "BESÖK PÅ K.MYNTET", "DEN 6 MAJ", "1950".

Rand: Slät rand, instansat "MJV BRONS 1952".

GUSTAV VI ADOLF (1950-1973)
Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 nov 1882 på Stockholms slott, död 15 sept 1973 på Helsingborgs lasarett, var Sveriges kung 29 okt 1950 och fram till sin död 1973. Han var son till Gustaf V och Victoria av Baden.

Han ingick äktenskap 1905 med den brittiska prinsessan Margaret (1882–1920) och gifte sig för andra gången 1923 med Louise Mountbatten (1889–1965). Med Margareta fick Gustaf Adolf fem barn; Gustaf Adolf "junior" (1906-1947) som dog i en flygolycka 1947 och är nuvarande kung Carl XVI Gustafs far, och därutöver Sigvard (1907–2002), Ingrid (1910–2000), Bertil (1912–1997) och Carl Johan (1916–2012).

Utbildning
Gustaf Adolf fick privat undervisning och avlade studentexamen 1900. Vårterminen 1901 skrevs arvfursten in vid Uppsala universitet och vid Stockholms nation 8 feb 1901. I Uppsala hann Gustaf Adolf även med studentlivet på sin fritid och var med i studentföreningen Philochorus som vurmade för folkmusik och folkdans.

Under sin utbildning i Uppsala erhöll han samtidigt militär utbildning och tog officersexamen 1902. Efter genomgången kurs vid Krigshögskolan blev han 1909 kapten, 1913 major, 1916 överstelöjtnant, 1918 överste, 1923 generalmajor och 1928 generallöjtnant.

Gustaf VI Adolf talade, förutom sitt modersmål, engelska, franska och tyska flytande. Han läste även italienska helt obehindrat och förstod latin. 10 maj 1906 invaldes han som hedersledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

Regentskap och intressen
Efter fadern Gustaf V:s bortgång den 29 okt 1950 svor kung Gustaf VI Adolf den kungliga eden.

Gustaf VI Adolf var känd som en ivrig och även kunnig amatörarkeolog, som vid flera tillfällen begav sig till bland annat Italien för att delta i utgrävningar. Han besökte även Grekland och Främre Orienten. Sin första utgrävning var han med om som sextonåring, under riksantikvarien Hans Hildebrand vid Tullgarns slott.

Ett annat intresse var kinesisk konst och hans samling av ostindiskt porslin finns nu på Östasiatiska museet i Stockholm.

Han reste som kronprins till USA på "den stora resan" 1926–1927, var ordförande i Riksidrottsförbundet, reste till svenskborna i Estland 1931, företog årliga stora manövrar med armén. Det har sagts att han skrev 7 000 namnteckningar per år, och var värd för 3 000 gäster per år. Han var beskyddare för cirka 200, huvudsakligen ideella, vetenskapliga och idrottsliga sammanslutningar samt konstföreningar.

Gustaf VI Adolf var den förste svenske monarken efter frihetstiden som inte i någon högre grad brukade sin politiska makt. Enda egentliga undantaget var regeringskrisen 1957. Detta första och enda elddop inom politiken skötte han ur parlamentarisk synvinkel korrekt.

År 1962 medverkade kungen i filmen Nils Holgerssons underbara resa som sig själv.

Slutet
Den 18 aug 1973 insjuknade Gustaf VI Adolf i blödande magsår i sitt sommarresidens, Sofiero slott strax norr om Helsingborg. Efter operationen drabbades kungen av lunginflammation, hjärtflimmer, försämrad njurfunktion och återkommande magsår. Han avled 15 sept 1973 på Helsingborgs lasarett i kretsen av de närmaste. Den direkta dödsorsaken var lunginflammation.

KUNGLIGA MYNTET
Kungliga Myntet (även Kongl. Myntet) är ett kvarter och ett byggnadskomplex i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm med adressen Hantverkargatan 5.

Kungliga Myntets verksamhet på Kungsholmen började 1850, och blev Sveriges enda myntverk med rätt att prägla rikets mynt, medaljonger och jetonger (spelmarker). Innan myntfabriken byggdes låg här Kungsholmens mekaniska verkstad som hade grundats 1809 av engelsmannen Samuel Owen, även kallad ”den svenska verkstadsindustrins fader”. Anläggningen inrymde både ett gjuteri och en mekanisk verkstad. Owens verkstäder och varv såldes 1847 till Kronan som byggdes om enligt Johan Fredrik Åboms ritningar och efter tre år flyttade Kongliga Myntet in.

Innan Kongl. Myntet kom till Kungsholmen hade de sin verksamhet vid Mynttorget i Gamla stan. Mynttillverkningen på Kungsholmen upphörde 1974, och flyttades då till Eskilstuna myntverk i Eskilstuna.

LÉO HOLMGREN (1904-1989)
Léo Holmgren, född 1904 i Paris, död i Stockholm 1989, var skulptör, medaljkonstnär och myntgravör. Léo Holmgren var son till den svenske porträtt- och landskapsmålaren Wilhelm Holmgren och hans franska hustru Marie Jeanne Ferrand. 1914 flyttade familjen till Sverige.

Holmgrens intresse för skulptur- och medaljkonst ledde honom först till studier vid Tekniska skolan 1923-1924. Studierna fortsatte därefter på Konsthögskolan 1925-1930 där han studerade för bland andra, Carl Milles och Erik Lindberg.

Under studietiden gjorde han ett studieuppehåll 1927 för att tjänstgöra vid det franska myntverket, La Monnai, i Paris. År 1938 började han arbeta vid Kungl. Mynt- och justeringsverket och 1944 efterträdde han Erik Lindberg i tjänsten som chefsgravör. Under sin tid där formgav han bland annat flera jubileumsmynt och Gustaf VI Adolfs 5-kronorsmynt från 1972. Efter pensioneringen 1974 fortsatte han sitt konstnärliga arbete bland annat för Sporrong. För dem utförde han belönings- och jubileumsmedaljer.