Vitterhetsakademien 200 År 1953 (1753-1953).

Till 200-årsminnet av Kongl. Swenska Witterhets Academien (Vitterhetsakademien) som drottning Lovisa Ulrika instiftade den 20 mars 1753.

Lovisa Ulrika (gift med Adolf Fredrik, och mor till bl.a Gustav III och Karl XIII) var engagerad anhängare av upplysningstidens idéer och umgicks med den tidens intellektuella. Hon grundade Vitterhetsakademien för att främja konsterna och vetenskaperna, och byggde bl.a Drottningholmsteatern i detta syfte.

Graverad år 1953 av Gösta Carell, signerad "G.CARELL" bakom porträttet på drottning Lovisa Ulrika. Utgiven av Vitterhetsakademien. Brons 54,5 mm. Vikt 36,8 gram.

Åtsida: Porträtt av Gustav VI Adolf (konung vid tidpunkten för medaljens utgivande), till vänster porträtt av drottning Lovisa Ulrika som 1753 instiftade akademien, och till höger porträtt på Gustav IIi som 1786 gav akademien sitt nuvarande namn. Som omskrift texten: "R . ACAD . LITTERARUM . HUMANIORUM . MDCCLIII . NATA . MEMORIAM . CELEBRAVIT . MCMLIII".

Frånsia: Motiv från Drottningholmsteatern, texten "DROTTNINGHOLM" på banderoll nedtill. Som omskrift texten: "EN . NATALE . SOLUM . POST . SAECULA . LAETA . REVISIT".


VITTERHETSAKADEMIEN
Drottning Lovisa Ulrika instiftade sin Kongl. Swenska Witterhets Academien den 20 mars 1753. När Gustav III ombildade akademien 1786 fick den det namn som fortfarande gäller: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA). I dagligt tal och mindre officiella sammanhang används förkortningen Vitterhetsakademien.

Vitterhetsakademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård.

Vitterhetsakademien firar än idag sin årshögtid på dagen för sin instiftelse (20 mars).

Fram till 1975 levde KVHAA i symbios med Riksantikvarieämbetet, därefter är Vitterhetsakademien ett oberoende vetenskapligt samfund till stöd för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt för kulturmiljövård.
Verksamheten finansieras genom donationer, stiftelser och fonder. KVHAA äger och vårdar fem kulturfastigheter: Skånelaholms slott i Uppland, Stjernsunds slott i Närke, Stensjö by i Småland, Borgs by och ruinen Gråborg på Öland samt det Rettigska huset på Villagatan i Stockholm, där också kansliet ligger.

KVHAA främjar och stödjer forskning genom att finansiera forskartjänster, forskningsprojekt, publikationer, symposier, konferenser, internationaliserings- och digitaliseringsprojekt, resebidrag och stipendier. Flera forskningssamarbeten sker med såväl universitet och forskningsfinansiärer, t.ex. Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, som andra kungliga akademier. KVHAA samverkar med internationella, vetenskapliga organisationer och utländska akademier. KVHAA är också remissinstans, på regeringens eller offentlig myndighets begäran eller när akademiens intressen kräver det.

Vid Vitterhetsakademiens årliga högtidssammankomst den 20 mars, som äger rum till minne av stiftandet, utdelas priser, belöningar och medaljer till förtjänta forskare. De största priserna är Gad Rausings pris (1,5 mnkr), Swensonska priset (700 tkr) och Rettigska priset (500 tkr). Dessutom belönas förtjänta vetenskapliga arbeten av
nydisputerade doktorer och berömvärda lärargärningar samt utdelas priser knutna till de stiftelser som KVHAA förvaltar.

KVHAA har en egen publikationsverksamhet med skrift- och bokserier och ger även stöd till angelägna forskningstidskrifter.

Vitterhetsakademien är uppdelad i två klasser med 30 ledamöter (upp till 72 år) i varje
klass:

1.) Den historisk-antikvariska (arkeologi, estetiska vetenskaper, etnologi, företagsekonomi, historia, kulturgeografi, nationalekonomi, religionsvetenskap, socialantropologi, sociologi, statsvetenskap, m.m.).

2.) Den filosofisk-filologiska klassen (exegetik, filosofi, juridik, litteratur, psykologi, språk, m.m.).
Ledamöterna som främst är professorer väljs in på livstid. KVHAA har ett 60-tal ledamöter som är över 72 år samt hedersledamöter, utländska ledamöter och korresponderande ledamöter.
Förvaltningsutskottet (styrelsen) består av preses, vice preses, ständige sekreteraren, vice sekreteraren samt fem ledamöter.

LÄRDA SAMFUND (AKADEMIER) I SVERIGE IDAG
Akademier med uppgift att främja vetenskaper och konster började instiftas i Italien under sent 1400-tal. Knappt två sekel senare följde Frankrike och England efter. De första planerna på en svensk akademi kan spåras till mitten av 1600-talet, då drottning Kristina ville skapa en motsvarighet till Franska akademien i syfte att förädla språk och kultur i den unga stormakten. Det var dock först under 1700-talet som våra äldsta alltjämt aktiva akademier etablerades.

Först ut var den lokalt förankrade (ej riksrekryterande) akademien vid Uppsala universitet Kungl. Vetenskapssocieteten i Uppsala (bildad 1710, och fortfarande aktiv). Syftet var att skapa en plattform för att diskutera den nya vetenskapen, och för att samla, utveckla och sprida kunskap om de framväxande naturvetenskaperna.

Den äldsta riksrekryterande akademien är Kungl. Akademien för de fria konsterna "Konstakademien" (bildad 1735), ursprungliga namnet var Kongl. Ritare-Academien. Idag arbetar akademien med att bevaka frågor inom konst och arkitektur, främja konstnärlig utbildning och internationella kontaktnät. Dess ledord är kunskap, oberoende och långsiktighet.

En annan tidig akademi var Kungl. Vetenskapsakademien, KVA (bildad 1739), som huvudsakligen ägnar sig åt naturvetenskap och matematik och är internationellt mest känd för utdelandet av de naturvetenskapliga Nobelpriserna.

Därefter har ytterligare en handfull akademier bildats från 1700-talet ända in till 1900-talet.