Keramik & porslin - här är 50-talsformgivarna vi älskar

Vad har Mon Amie, Prunus och Lilla Zoo gemensamt? Jo, alla tre är skapade av de främsta namnen inom keramik och porslinStig Lindberg, Lisa Larson och Marianne Westman. Här är historien bakom folkhemsformgivarna och deras verk.

Mitt på matbordet i det lilla köket står nyinköpta koppar dekorerade med färgglada frukter och grönsaker. Dags för kaffe! Då åker den flätade tv-kannan fram. Runt bordet diskuteras de lustigt formgivna keramikflickorna Dora och Charlotta som agerar bokstöd på stringhyllan. Det här skulle kunna vara en typisk vardagsituation i vilket kök som helst på 50-talet. Här var design och konst ett hett samtalsämne. Och det undgick nog inte någon att människors vardag fick allt större fokus hos formgivarna.

Tre ikoniska formgivare

Det var under den perioden som två av Sveriges största porslinsfabriker, Gustavsberg och Rörstrand skulle skapa riktiga klassiker. Genom att anställa nya kreativa förmågor skulle hushållsporslin till de moderna köken produceras. De nya namnen som skulle leda fabrikerna framåt var bland annat Stig Lindberg, Lisa Larson och Marianne Westman. Deras blomstrande karriärer på porslinsfabrikerna på 40-, 50- och 60-talet har gett oss omtyckta och ikoniska mönster.

Stig Lindbergs handmålade fajans

Stig Lindberg kom till Gustavsbergs porslinsfabrik genom ett sommarjobb, efter sina tekniska studier. Han började så småningom att samarbeta med Wilhelm Kåge som var konstnärlig ledare för Gustavsbergs studio. Det var en plats där formgivare och konstnärer kunde utvecklas och få möjlighet att tillsammans prova glasyrer, bränningar och produktionsmetoder. Att arbeta med fajansgods blev de två formgivarnas gemensamma projekt under stora delar av 40-talet. Det resulterade i flertalet handmålade vaser, skålar och ljusstakar i färgglada mönster – men även en utställning som blev väldigt populär bland stockholmarna. Lindberg tog sen över som konstnärlig ledare för studion.

Även om de flesta av oss tänker på gröna blad när vi hör namnet Stig Lindberg, är det inte bara tack vare honom som dekoren Berså (1961) skapades. Det var nämligen hans assistent som ritade mönstret på uppdrag av Lindberg, som sen namngav porslinsserien. Än idag är det en av Gustavsbergs mest älskade dekorer och serien produceras på nytt sedan 2005.

Under sin 40 år långa karriär på fabriken producerade Lindberg den ena kända dekoren efter den andra; Prunus, Röd Aster, Adam, Ranka och Ribb. Han arbetade även med andra uppdrag utanför fabriken, som konstföremål, barnböcker, textilier för NK och formgivning för industri. Den lilla sparbössan utformad som en skotsk terrier, Sparskotten, formgav han för Handelsbanken 1961. Och kanske hittade han delvis inspirationen hos sin kollega Lisa Larson?

Lisa Larsons katter har tagit världen med storm

I Stig Lindbergs studio arbetade också Lisa Larson. Lindberg var en av anledningarna till att hon kom till Gustavsbergs fabrik från första början. Efter flera konstutbildningar i Göteborg ställde Lisa Larson upp i en tävling, där Lindberg satt i juryn. Han blev genast intresserad av tävlingsbidraget och erbjöd henne att arbeta i studion under en period. Sagt och gjort. Lisa Larson flyttade upp till Stockholm och började sin nya karriär. Hon arbetade på porslinsfabriken från 1954 till 1980 och utvecklade med stor framgång sina handgjorda skulpturer, som framför allt föreställer människor och djur. Med lite tur kan du hitta en egen favorit här hos Tradera.

Larsons katt med svans upp i vädret sägs vara startskottet till serien Lilla Zoo (1955) som består av sju små djurfigurer. Hon formgav serien i början av sin karriär och följde senare upp med populära Stora Zoo. Larsons djur är uppskattade i många svenskars hem, men hon har också blivit en internationell favorit, inte minst i Japan. Där har många blivit förtjusta i hennes lekfulla formspråk.

Den rustika, bruna stengodsleran förknippas ofta med Lisa Larson. Det är ett material som hon själv utvecklade i studion på Gustavsberg. Även om hon har sin framgång i porträtt som Pippi Långstrump och sparbössan Gunnar Sträng, så har hon också hittat sitt uttryck i flera bruksföremål. Det är 60-talsfaten Astrakan ett fint exempel på.

Vem var ”Porslinsmamman” Marianne Westman?

Långt bort från Gustavsberg, i Rörstrands porslinsfabrik började Marianne Westman att arbeta som 22-åring. Hon kom från en ort utanför Falun, och med sig till fabriken i Lidköping hade hon en skiss på dekoren som skulle bli hennes mest kända signum. Idén till Mon Amie (1952) sägs ha kommit till henne en midsommarafton när hon ritade av den vita ljungväxten Skvattramen. Dekoren blev en riktigt Rörstrandsklassiker som fortfarande är i produktion.

I början av sin karriär drömde Westman om en egen keramikverkstad där hon kunde arbeta fritt. Men när hennes lärare på Konstfack övertalade henne om att ta anställningen på Rörstrand så tog hon chansen. På fabriken arbetade hon i över 20 år och fick stor framgång med sina serier för det dukade bordet; smöraskar, ostkupor, ugnsformar, karotter och serveringsfat. Dekoren för serien Frisco var något av det första hon arbetade fram, likaså hennes evigt populära och lekfulla Picknick där hon inspirerades av trädgårdslandets grönsaker.

På 70-talet blev det inte bara porslin för Marianne Westmans del. Hon började istället att designa tyger för bland annat Almedahls. Där ritade hon nya mönster samtidigt som hon också återanvände en del. Idag finns exempelvis Picknick både som både bricka och kökshandduk. Åt svenska glasbruket Skruf formgav hon även serien Le Chef som består av stilrena glas, snapsglas, karaffer och burkar. Lyckas du hitta en dyrgrip från serien idag kan du skatta dig lycklig – för det är inte det lättaste.

 

Amanda Blennborn, frilansjournalist

Trendar inom Keramik & Porslin