Potatislök ,5 st Elsas Panntoffla , kulturväxt, potatislökar, Utsäde,

Aktionen gäller 5 st potatislökar av sorten Elsas Panntoffla.
De är i blandade storlekar från 2025 års skörd.

Skickar på måndagar med postnord i spårbart paket till ombud.

Skåne

'Elsas Panntoffla' SWE 484
Historia: Donatorn Kristina Alsvold odlar denna lök i Trunnerup vid Rydsgård i södra Skåne. Hennes mor Ulla-Karin. fick löken på 1990-talet av Elsa som Ulla-Karins föräldrar varit bekanta med sedan 1940-talet. I sin trädgård i Södra Åby hade Elsa och hennes man Per en stor trädgård med mycket olika växter. Per intresserade sig för sticklings- förökning av buskar och ympade egna fruktträd. Elsa, som nu bor i Trelleborg minns särskilt sin purjolöksodling. Fröna såddes i pannrummet och planterades sedan ut med toarullar för att hålla purjons rothals fri från jord. Elsa odlade många olika sorters lök men minns att just skörden av purjo blev så stor och fin att hon fick dela med sig till både grannarna och till brevbäraren. Med sig från för- äldrahemmet i Tullstorp hade hon den gamla potatislöken som kallades panntofflalöj, men också en åbrodd som de haft för den goda doften på gården.
"Elsas Panntoffla' växer så det knakar skänska Trunnerup. Foto: E. de Vahl

I 20-årsåldern flyttade Elsas mor Elise till Skåne och gifte sig med Per Martensson i Tullstorp 1901. Elsas farfar Mårten Andersson (1823- 1908) hade växt upp och jobbat som dräng på Jordberga gård i Källs- torp. Han sparade ihop pengar och fick tillåtelse att arrendera en bit av godsets ägor tillsammans med sin första fru Anna. Både Anna och tre av deras barn dog unga och Per fick tillsammans med Elsas riktiga farmor Boel sedan fler barn. Sonen Per föddes 1877 och fick senare tillsam- mans med Elise tio barn. De kunde senare köpa gården som Pers föräld- rar arrenderat. Elsa (född 1920) var den sista i barnaskaran som bodde kvar hemma och hon arbetade på
gården under hela sin uppväxt. Elsa minns att löken kom från hennes farmor och farfar.

Löken odlades till husbehov i köks- trädgården där man också odlade till exempel dill, timjan, persilja och purjo. På åkrarna odlades socker- betor som såldes till Jordberga sock- erbruk och säd som fadern slog med lie innan modernare metoder kom. Ibland lämnades någon bit av åkern till bruna bönor och vaxbönor. Fadern var mycket förtjust i sina hästar som användes på åkrarna och till att köra mjölken till mejeriet om mornarna. Elsa gick upp kvart i fem varje morgon för att mjölka de åtta korna tillsammans med sin mor. Det mesta av arbetet med grisarna föll också på Elsas lott. Hon var det sista barnet att flytta från gården och hade ett slitsamt och ansvarsfullt arbete från unga år. "Jag fick vara både innepiga och utedräng" berättar hon. Potatislökens blast skulle trampas ner när den började gulna för att den bättre skulle avmogna innan skörd. Då hade lökarna liksom trängt upp ur jorden och låg nästan ovanpå, minns Elsa. De torkades sedan i solen i såll innan de togs in i källare eller skafferi för vintern.

Egenskaper: I Rydsgård odlas den i lerjord i full sol och har kallats "Elsas Panntofflalöj" eller "Elsalök". Löken får mycket lång blast och bildar stora gula lökar som oftast sitter i kluster om tre och är ihoptryckt runda. Gröna nyanser i köttet.
"Utdrag ur boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald"

Allium cepa var. aggregatum

Potatislök är en form av matlök som till växtsättet påminner om schalottenlök såtillvida att varje sättlök bildar ett knippe med smålökar. Potatislök är härdig och kan odlas upp till zon 7.

Växtplats och jordmån.

Soligt läge med fuktighetshållande, lucker mullrik och varm jord med hög kalkhalt, pH ca 7,5.

Sådd och såtid.

Förökning sker med övervintrade smålökar som planteras ut när jorden blivit lite uppvärmd och frostrisken är över. Planteringsdjup 2-3 cm, plantavstånd 10-15 cm x 10-15 cm mellan varje lök.