Kristina - 4 Mark 1647
Ett toppexemplar för typen, skarpt präglad med lyster. Kvalitet 1+/01, SMB 87a, 21.87g, 41mm. Som referens såldes ett exemplar på MISAB 2018 med samma angivna kvalitet, men med betydligt sämre utpräglad frånsida och sämre lyster för 29 000 kr.
På åtsidan ses drottningens högervända, lagerprydda bröstbild, iklädd harnesk med ett lejonhuvud på axeln. I omskriften: CHRISTINA D G SVE GOT VAND Q REGINA, vilket utläses Christina Dei Gratia Svecorum, Gothorum, Vandalorumque Regina (på svenska: "Kristina, med Guds nåde, svears, göters och venders drottning"). På frånsidan återfinns Sveriges stora krönta riksvapen med valören 4 M och myntmästare Daniel Markusson Kocks (verksam 1646–1650) initialer D K i fälten. I omskriften: MON NOVA ARG REG SVECIAE MDCXLVII, vilket utläses Moneta Nova Argentea Regni Sveciae 1647 (på svenska: "Nytt silvermynt från Konungariket Sverige, 1647").

Myntet som vittnade: En drottnings kamp, ett rikes förfall
Detta silvermynt, en 4 Mark präglad i Stockholm år 1647, är en materiell manifestation av en av svensk historias mest paradoxala epoker. Det bär porträttet av en 21-årig drottning Kristina, en intellektuell gigant som styrde ett rike vid zenit av sin militära och politiska makt. Samtidigt representerar myntet en statskassa under allt större press och en monark vars personliga och ideologiska resa stod i skarp kontrast till det rike hon företrädde.

År 1647 befann sig Sverige i slutfasen av det Trettioåriga kriget. Svenska arméer opererade fortfarande på tysk mark, och metallen i detta mynt var en del av det ekonomiska blodomlopp som upprätthöll dem. Men blickarna var vända mot Westfalen, där de utdragna fredsförhandlingarna pågick. Sverige, representerat av diplomater som Johan Adler Salvius och Johan Oxenstierna, förhandlade för att säkra sin ställning som europeisk stormakt. Målet var att omvandla militära segrar till varaktig territoriell och politisk vinst, vilket skulle formaliseras i den Westfaliska freden året därpå. Sveriges roll i Europa var som skiljedomare och garant för protestantismens säkerhet, en position som rikskansler Axel Oxenstierna, arkitekten bakom stormaktsbygget, vårdat i decennier.

Bakom den suveräna bilden på myntet pågick dock en maktkamp. Kristina, myndig sedan 1644, etablerade sin egen auktoritet i konflikt med den dominanta rikskanslern. Deras oenighet rörde utrikespolitik – där Kristina ofta förespråkade en snabbare fred – men framför allt den inre förvaltningen. År 1647 hade Kristinas hovhållning blivit notoriskt extravagant. Hon omgav sig med utländska filosofer, konstnärer och gunstlingar, främst den unge Magnus Gabriel De la Gardie. Denna prakt bekostades inte bara av krigsbyten utan i allt högre grad genom en massiv avhändning av kronans egendom.

Genom att donera kronogods och skatteinkomster till adeln, och genom en våg av nyadlingar, skapade Kristina en lojal maktbas men underminerade samtidigt kronans långsiktiga ekonomiska fundament. Denna politik, som Axel Oxenstierna och den gamla högadeln såg på med stor oro, utarmade staten och lade grunden för framtida reduktioner. Myntet i vår hand är således präglat i en tid då Sveriges rikedomar aktivt förslösades, vilket skapade en ekonomisk bräcklighet som dolde sig bakom den militära ärans fasad.

Samtidigt utspelade sig en personlig kris hos regenten. Uppfostrad som en kung i en strikt och dogmatisk luthersk miljö, kände Kristina en djup frustration. Hennes intellektuella nyfikenhet drog henne mot kontinentens katolska värld, som för henne representerade en rikare kultur, konstnärlig frihet och filosofiskt djup. Hennes aversion mot äktenskap och kravet på en tronarvinge, vilket idag tolkas som en möjlig kamp med sin könsidentitet eller sexualitet, var en statsangelägenhet som skapade ytterligare slitningar.

Detta 4 Mark-mynt från 1647 är därmed en historisk kapsel. Det symboliserar ett Sverige på toppen av sin makt, men också en nation vars ekonomiska grund försvagades och vars monark redan påbörjat den intellektuella och andliga resa som sju år senare skulle leda till hennes chockerande abdikation och konvertering till katolicismen. Myntet är ett tyst vittne till de komplexa och motstridiga krafter som definierade drottning Kristinas regeringstid.