Gustav Vasa (1521-1560). 400-årsminnet av konungens födelse 1896

Gustav Vasa (1521-1560). 400-årsminnet av konungens födelse 1896.

Kunglig medalj porträtterande Sveriges konung Gustav Vasa (1523-1560), till 400-årsminnet av konungens födelse, som firades på Lindholmen, Stockholm, Kristi Himmelfärdsdag 12 maj 1896.

Graverad år 1896. Osignerad, troligen graverad av Adolf Lindberg (1839-1916). Präglad vid Kungliga Myntet. Brons 35 mm. Vikt 16,0 gram. Kvalitet 01, trevlig kopparfärg. [Referens: Dz 27b. Sveriges Kungliga Medaljer, del 1, sid 169].

Åtsida: Kung Gustav Vasas högervända bild. Som omskrift "GUSTAF I.", "SVERIGES KONUNG.".

Frånsida: På fem rader "400-ÅRSMINNET", "AF GUSTAF 1s FÖDELSE", FIRADT Å LINDHOLMEN", "KRISTI HIMMELFÄRDSDAG", "1896".

I samband med firandet 1896 kunde medaljen köpas i handeln, i silver (3:50 kr) och brons (0:75 kr). Salufördes bl.a av Carl Nordins bokhandel, Stockholm.

GUSTAV VASA (1521-1560)
Gustav Eriksson, född 1496, död 1560, kung av Sverige 1523–1560 (riksföreståndare 1521–1523 under det pågående befrielsekriget från Kristian II "Tyrann"). Fadern Erik Johansson avrättades vid Stockholms blodbad 1520 och modern Cecilia Månsdotter omkom i pesten under fångenskap hos Kristian II.

Han hade 11 barn, Erik (Erik XIV 1560-1568) med Katarina av Sachsen-Lauenburg, och tio andra med Margareta Eriksdotter, däribland Johan (Johan III 1568-1592) och Karl (Karl IX, riksföreståndare 1599–1604, kung 1604–1611).

Gustav fånge i Danmark
Vid 22 års ålder blev han utsedd av kung Sten Sture d.y. tatt vara gissloman för att Kristian II skulle komma iland och förhandla om fred. Två dagar senare kan en häpen Sten Sture se på hur den danska flottan plötsligt seglar iväg med gisslan, med Gustav (och fem andra högt uppsatta svenskar) hem till Danmark.

Gustav hölls fången hos släktingar på Kalö slott, vilket måhända var en avgörande anledning till att han lyckades fly. Han tog sig till Lübeck där han förhandlade till sig stöd med lübeckarna för en resning mot Kristian II, och var tillbaka i Sverige i maj år 1520.

Kristian II tar makten - Stockholms blodbad
Kristian II invaderade Sverige i januari 1520, åtnjöt en förkorossande seger och tar makten i Sverige. I Slaget vid Bogesund skadas Sten Sture och dör någon vecka senare.

Ingen var sedan förberedd på händelseförloppet som följde på slottet efter Kristian II:s kröningsfest, där festdeltagarna blev fängslade och nästa dag, 8 nov, med kyrkligt stöd (kanonisk rätt) dömda för kätteri. Uppemot 100 personer avrättades, många inom aristokratin som hade givit sitt stöd åt Sturepartiet under de föregående åren. Påven fick sin hämnd och Kristian II blev av med sina värsta motståndare. Avrättningarna kom att gå till historien som Stockholms Blodbad, varefter Kristian II fick öknamnet "Tyrann".

Gustavs resning
Den omfattande resningen mot Kristian II vintern 1521, i vilken Gustav ställt sig i spetsen, resulterade i att riksrådet i augusti 1521 valde honom till riksföreståndare, och Kristian II måste under det pågående befrielsekriget snart uppge hoppet att behålla makten.

Gustav Vasa väljs till kung
Gustav valdes till kung i Strängnäs 6 juni 1523. Gustavs roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige, varför denna dagen har valts som Sveriges nationaldag.

Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära. Han har upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol, men poängteras ska också att hans regerande skedde med brutala metoder och intensiv propaganda.

Slutet
När Gustav Vasa kände slutet nalkas kallade han sommaren 1560 till ett riksmöte i Stockholm för att ta avsked. Han intog sin tron med sönerna vid sin sida Det blev kungens sista offentliga framträdande.

Därefter lästes kungens testamente upp, i vilket han överlämnade Sveriges krona till äldste sonen Erik (XIV) och gav Eriks yngre halvbröder betydande hertigdömen, Johan (III) sydvästra Finland och Karl (IX) Södermanland, Närke och Värmland. Sverige blev i själva verket delat mellan flera furstar. Gustav hade dock inte glömt Folkungaättens tidigare brödrastrider, och förmanade sönerna enträget att "såsom käre bröder varannan älska och endräktige bliva". Testamentet godkändes och stadfästes av ständerna.

Gustav Vasa avled den 29 sept 1560 på slottet Tre kronor i Stockholm. Han blev 64 år gammal. Den officiella dödsorsaken var ”Cholera” (men kan eventuellt ha varit en annan tarmsjukdom såsom dysenteri eller tyfus).