Gustav II Adolf (1611-1632). Konungens död på slagafältet vid Lützen 6 nov 1632

Gustav II Adolf (1611-1632). Konungens död på slagafältet vid Lützen 6 nov 1632. XR.

Kunglig samtida medalj utgiven till minne av konungens död på slagfältet vid Lützen den 6 november 1632.

Graverad av Rupert Niclass Kitzkatz (1587-1642) år 1633, signerad "RNK" i monogramform på frånsidan. (Kitzkatz var gravör och medaljör vid myntverket i Dresden 1616-1633). Guldförgylld brons, med ögla upptill. Diameter 40 mm. Vikt 14,2 gram. Kvalitet 1+/01. Ett mycket trevligt exemplar! Extremt sällsynt! [Referens: Dz 262-, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer del 1, sid 353, där denna varianten i brons/guldförgylld brons saknas.].

Åtsida: Kungens snett framåtvända bröstbild vänd åt höger, iklädd harnesk, inom en oval ram prydd med snäckornament, fruktklasar och änglar. Omskrift "GUST : ADOLPH9 D : G : S UEC : GOT : VAD : R . M . PRIC : FIN : DUX . ETHO : ET : CAREL : IGRIÆ . D9" (GUSTavus ADOLPHus, Dei Gratia SUECorum, GOThorum, VAnDalorum Rex, Magnus PRInCeps FINlandiae. Dux EsTHOniae Et CARELiae, InGRIAE Dominus = Gustavus Adolphus, med Guds nåde Svea, Götes och Vendes konung, Storfurste av Finland, Hertig av Estland och Karelen och Ingermanlands Herre).

Frånsida: Upptill symbolen för Jehova (Gud), den strålande solen med tetragrammet med de fyra hebreiska bokstäverna för Jehova i centrum. Framför strålarna ett moln på vardera sidan. I centrum ett krönt svärd med årtalet "1632" med små siffror i kronringen. I parerstången är en palmkvist och en lagerkvist instucken. I bakgrunden ett landskapsmotiv över Lützens omgivningar med flodnära hus och båtar i vattnet. Omskrift "STANS ACIE : PVGNANS : VINCENS : MORIENSQVE TRIVMPHAT" (Stående i striden, triumferar han kämpande, segrande och döende). Gravörsignaturen "RNK" i monogramform med små tecken på marken just till höger om svärdsfästet.

GUSTAV II ADOLF (1611-1632)
Gustav II Adolf, född 9 dec 1594, död 6 nov 1632 i slaget vid Lützen, Sveriges kung 1611-1632. Han var son till Karl IX, barnbarn till Gustav Vasa, gift 25 nov 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg, och far till drottning Kristina. För eftervärlden är han mest känd som den som grundlade den svenska stormaktstiden som skulle göra Sverige till en av Europas största och ledande nationer under 1600-talet.

Ärvde ett fattigt Sverige i krig
När hans far Karl IX dog 1611 ärvde den 16-årige sonen tronen. Han fick ta över ett fattigt land med en svag armé som var i krig med tre grannländer samtidigt;: Danmark, Polen och Ryssland.

Gustav Adolf var en mycket välbildad man och med Axel Oxenstierna hjälp omformade han landets regering, och med ett flertal innovationer gjordes den svenska armén till Europas mest moderna, vältränade och fruktade. De pågående krigen slutfördes, fred slöts med Danmark och på slagfältet besegrades Polen och Ryssland,

Civil politik
Även om Gustav Adolfs regering präglades av krig, både sådana han ärvt och sådana han själv sökt, var det också en tid av intern utveckling i Sverige.

Såväl den centrala som den lokala förvaltningen fick genom honom den organisation som gjorde den till ett mönster för sin tid och var grundläggande för den organisation som stadgades i 1634 års regeringsform. Skatteväsendet förenklades. Rättsskipningen reformerades genom den nya rättegångsordningen 1614 och upprättandet av Svea hovrätt. Utbildningssäten tillkom. En mångsidig industri blomstrade upp, framför allt bergverksindustrin. De 15 nyanlagda städerna blev hävstänger för en uppblomstrande handel.

Men Gustav II Adolfs regeringstid hade också sina sämre sidor. De mest framträdande är adelns växande övermakt i samhället och det hårda tryck som skattebördor och utskrivningar utövade på befolkningen.

Bakgrunden till Sveriges ingripande i trettioåriga kriget år 1630
Hans mest välkända handling var när Sverige gick in i det trettioåriga kriget, där han ledde de svenska trupperna (på de protestantiska ländernas sida) mot de katolska arméerna under den tysk-romerske kejsaren.

Anledningen var att kriget hade då nått upp till Östersjöns sydkust och hotade därifrån Sverige med omedelbar fara. Det tysk-romerska riket hotade och protestantismens hela existens var i fara, och med den religiösa friheten hotades också den politiska och nationella friheten.

Många såg Gustav II Adolf som en troskämpe för att främja protestantismen, men detta var snarare medlet för att skapa bundsförvanter och kunna driva tillbaka motståndarna från Östersjöområdet. Sverige ville kontrollera Östersjön då landets största inkomster kom just ifrån tull och handel med omvärlden.

Slaget vid Breitenfeld 1631 och Lützen 1632
Fältslagen i Tyskland gick Sveriges väg i slag efter slag, Östersjön var redan säkrad, men framgångarna gav mersmak, bortdrivandet av katolikerna fortsatte och krossade de tysk-romerska arméerna i slaget vid Breitenfeld 7 sept 1631, en av Sveriges största segrar genom tiderna. Han var därmed redo att erövra den kejserliga tronen och bli en av Europas stora ledare, men stupade i strid under det påföljande slaget vid Lützen 6 nov 1632 (men Sverige vinner ändå slaget).

Man kan bara spekulera över hur ett fortsatt krigsscenario hade kunnat sett ut.