Jönköpings tändsticksfabrik med bröderna Lundström - för plikttroget arbete 1948

Jönköpings tändsticksfabrik med bröderna Lundström - Belöningsmedalj utdelad för plikttroget arbete 1948
Förgylld silvermedalj med rött och gult band, På randen Sporrongstämplar, årtalsstämpel: X8 (1948) och silverstämplar, 18.39g (inklusive band), 33mm, kvalitet 01, sällsynt

Åtsida
Medaljen bärs i ett gult band med röda kanter. Fästet mellan band och medalj är unikt utformat som en dekorativ bunt av korslagda tändstickor. På själva medaljrundeln syns två vänstervända bröstbilder i profil föreställande bröderna Lundström. Ovanför porträtten löper texten "JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFABRIK 1848-1948". Under porträtten står namnen "J•E•LUNDSTRÖM" och "C•F•LUNDSTRÖM" åtskilda av en stjärna. Allra längst ner visas en detaljerad relief av den ursprungliga fabriksbyggnaden. Gravörens namn: "ERIK LINDBERG" syns i nederkant.
Frånsida
Baksidan pryds av en allegorisk scen där guden Mercurius (kännetecknad av sin bevingade hatt och bevingade sandaler) svävar fram över ett underlag av moln eller vågor. I sin högra hand håller han en brinnande fackla, vilket anspelar på tändsticksindustrin. Runt den övre kanten löper texten: "AV JÖNKÖPINGS OCH VULCANS TÄNDSTICKSFABRIKS A-B". Centrerat i bildfältet ovanför figuren står dedikationen: "FÖR PLIKTTROGET ARBETE".

Från livsfara till världsrykte: Historien om Jönköpings Tändsticksfabrik
Idag tar vi den enkla tändstickan för given, men vägen dit kantades av kemiska experiment och farliga arbetsmiljöer. I centrum för utvecklingen stod Jönköping – staden som under 1800-talet blev synonym med tändstickor världen över.

Den giftiga starten Allt började 1845 när Johan Edvard Lundström startade tändstickstillverkning i liten skala i Jönköping. Året därpå anslöt brodern Carl Frans, och 1847 flyttade verksamheten till nya lokaler vid Vätterns strand för att möta efterfrågan.

De tidiga tändstickorna innehöll vit fosfor. De var effektiva men lynniga och kunde självantända. Värst var dock den fruktansvärda arbetsmiljön. Den vita fosforn var extremt giftig och arbetarna drabbades av fosfornekros, en sjukdom som fick käkbenet att vittra sönder. Insikten var oundviklig: fosforn måste bort.

Den svenska snilleblixten Lösningen blev "säkerhetständstickan", baserad på Gustaf Erik Paschs patent från 1844. Genidraget var att separera kemikalierna: den ofarliga röda fosforn placerades på askens plån istället för på stickan. Bröderna Lundström förfinade metoden och inledde storskalig produktion omkring 1853.

Genombrottet kom på världsutställningen i Paris 1855. Världen skrek efter en tändsticka som var säker att använda och tillverka. Redan 1858 sålde fabriken 12 miljoner askar och Jönköping etablerades som världens tändstickscentrum.

Mekanisering och storhetstid Under Bernhard Hays ledning (från 1863) förvandlades fabriken till en modern storindustri. Tack vare ingenjören Alexander Lagermans revolutionerande "komplettmaskiner" kunde fabriken 1910 spotta ut 1,8 miljoner askar per dag. Det gula och blå paketet blev ett av världens mest kända varumärken.

Konkurrensen var dock mördande. För att säkra sin ställning slogs bolaget 1903 samman med fem andra fabriker (bland annat Vulcan) och bildade jätten Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB. Fabriksområdet var nu en stad i staden med över 1 000 anställda, egna bostäder och pensionskassor i en anda av patriarkal omsorg.

Kreuger tar över På 1910-talet klev finansmannen Ivar Kreuger in på arenan. Han ville ena den svenska tändsticksindustrin under sitt eget paraply. Efter initialt motstånd lyckades han 1917 köpa upp Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB. I samband med köpet grundades Svenska Tändsticks Aktiebolaget (STAB), ursprunget till dagens Swedish Match.

Tillverkningen vid den anrika huvudfabriken i Jönköping lades ner 1940, men de gamla fabriksbyggnaderna står kvar än idag. De rymmer nu bland annat Tändsticksmuseet, som berättar historien om hur en liten trästicka lade grunden till ett svenskt världsherravälde.