Karl X Gustav (1654-1660). 250-årsminnet av freden i Roskilde 1658-1908.

Kunglig medalj över Karl X Gustav till 250-årsminnet av Freden i Roskilde 1658, i vilken de södra landskapen återbördades och gav Sverige dess nuvarande mer "naturliga gränser".

Graverad av Sven Kulle (1860-1945) 1908, efter modell av konstnären Stina Beck-Friis (1865-1954). Brons 56 mm. Vikt 73,6 gram. Mycket bra kvalitet! [Referens: Dz -. Saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer].

FREDEN I ROSKILDE 1658
26 feb 1658; Skåne, Blekinge, Bohuslän och Halland går ifrån att vara danska landskap till att bli svenska. Bakom skiftet ligger freden i Roskilde som undertecknas denna dag. Freden är tänkt att vara slutpunkten på det krig Danmark sommaren året innan förklarat Sverige.

Kriget har slutat i katastrof för danskarna. Den svenska armén under Karl X Gustav har ockuperat merparten av det danska riket, den svenska armén står då freden undertecknas utanför Köpenhamns portar. I fredsavtalet tvingas den danske kungen Fredrik III att avstå nästan en tredjedel av sitt danska rike till sin svenska rival, utöver de ovan listade landskap tillfaller även Bornholm och Trondheims län Sverige.

Sommaren 1658 beslutar Karl X Gustav att Danmark helt ska utraderas som självständig stat och återupptar kriget. Danskarna får denna gång stöd av såväl Nederländerna som Österrike och Brandenburg.

I feb 1659 misslyckas en svensk stormning av Köpenhamn, strax härefter avlider Karl X Gustav i lunginflammation under en pågående riksdag i Göteborg. 1660 sluts en ny fred med Danmark, i denna återgår Trondheim och Bornholm till danskarna, men Skåne, Blekinge, Bohuslän och Halland kvarstår under svenskt välde.

KARL X GUSTAV (1654-1660)
Karl X Gustav, född 8 nov 1622 på Nyköpingshus, död 13 feb 1660 i Göteborg, kung av Sverige 1654-1660. Hans korta tid som svensk kung präglades av krig, och han tillbringade större delen av sin regeringstid som ledare av den svenska armén i Polen, Tyskland och Danmark. Armén var mycket framgångsrik och fälttåget över Stora Bält 1658, som ledde till freden i Roskilde 26 feb 1658 är en av Sveriges största krigsframgångar någonsin.

Karl Gustav var son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige (dotter till Karl IX) som under trettioåriga kriget flyttat till Sverige.

Efter några framgångsrika år med svenska hären utomlands friade han till sin halvkusin drottning Kristina, men hon avböjde. Kristina hade ändå ett gott öga till Karl Gustav och lyckades år 1649, trots högadelns motstånd, utse sin halvkusin till tronföljare. När Kristina abdikerade den 6 juni 1654 kröntes Karl X Gustav som kung samma dag.

Karl X Gustav gifte sig 24 okt 1654 med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp och grundlade därmed den pfalziska grenen som svensk kungaätt och var den förste kungen under den karolinska trekungaeran (Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII).

Tågen över Bält
Svenska armén var fullt sysselsatt med kriget i Polen, Danmark såg då sin chans och förklarade Sverige krig i juni 1657. Karl X Gustav gjorde då en plötslig vändning – han drog sig ur det pågående kriget i Polen och vände sig istället mot Danmark. Under hösten 1657 erövrades Jylland och i början av 1658 följde de riskfyllda tågen (isövergångarna) över Lilla och Stora Bält.

Karl X Gustavs vågspel och djärva anfallstaktik slutade med ett katastrofalt nederlag för Danmark, och detta ledde till den för Sverige mycket gynnsamma freden i Roskilde den 26 feb 1658.

Den sista tiden
Karl X Gustav återkom till Sverige på julafton 1659. Hälsotillståndet hade länge varit dåligt, och den ständigt tilltagande fettman väldigt oroande. I januari 1660 insjuknade kungen i influensa som övergick i lunginflammation.

Söndagen 12 feb blev han allt svagare med häftig feber och andningssvårigheter, och hans testamente sattes upp. Kungen tog farväl av sina närmaste, sin gemål, sin son och de närmaste vännerna. Sitt testamente förmådde han inte underteckna helt, endast bokstäverna Car kom med. Kungen avled natten till 13 feb 1660.

Efterspel - Sveriges naturliga gränser
Karl X Gustav dog vid en tidpunkt då Sverige, på grund av hans politik, hotades på flera sätt. Hans drömmar att utöka den svenska stormakten över Polens östersjöländer eller över de danska öarna hade strandat. Men det var å andra sidan även på grund av detta som hans sons förmyndare, när de avvecklade de stora krigen, kunde behålla de sydvästra landskapen åt Sverige. Därmed kom Karl X Gustav att ge, vad han själv egentligen inte avsett, "naturliga gränser" åt det egentliga Sverige.

SVEN KULLE (1860-1945)
Sven Servatius Kulle, född 13 maj 1860 i Lund, död 6 feb 1945 i Stockholm, var en svensk medaljgravör och myntgravör.

Kulle lärde sig gravöryrket av Adolf Lindberg 1876–1887 medan han arbetade i Lindbergs ateljé. Han bedrev studier vid Konstakademiens principskola 1876–1878. Efter att han tillägnat sig yrkeskunnighet förmedlade Lindberg en anställning för Kulle vid Paulin Tassets ateljé i Paris, där han även fick möjlighet att studera vid École Nationale des Arts Décoratifs. Han inrättade en egen ateljé i Paris 1891 där bland annat Svante Nilsson var anställd. Han återvände till Sverige 1901 och startade en ateljé där han bland annat skapade mynt för Monaco, Abessinien och Guatemala.

Bland hans mest kända medaljer finns Lunds universitets 250-årsjubileum och ett medaljporträtt av Edvard Brändström. Han har även utfört medaljporträtt av bland andra Otto Samson, Hjalmar Wallgren och Johan Casimir de la Gardie. Bland andra kända verk av Kulle märks Oskar II:s jubileumsmedalj 1898, en porträttmedalj över Pontus Fürstenberg med maka samt medaljen över 250-årsminnet av freden i Roskilde 1658-1908 (Karl X Gustav).

STINA BECK-FRIIS (1865-1954)
Christina (Stina) Augustina Beck-Friis, född 21 aug 1865 på Börringeklosters slott i Malmöhus län, död 1954, var en svensk konstnär och bokillustratör. Hon var dotter till Corfitz Beck-Friis (som vid farfaderns död 1870 övertog grevetiteln) och Christina Nordenfeldt och syster till Lave, Joachim och Augustin Beck-Friis.

Hon studerade måleri för Thekla Hasselquist, Kerstin Cardon, danska figurmålaren Hans Peter Lindeburg, franska djurmålaren Gaston Guignard och amerikanska konstnären Lazard. Hon har utfört illustrationer till läseboken Sörgården (1912) av Anna Maria Roos, diverse sagoböcker och jultidningar, målat porträtt och landskap.