Kock, Markus (1585-1657), myntmästare vid Avesta 1642-57. Av Günther Puls, 1983.

Mucket trevlig numismatisk konstmedalj av Günter Puls, tillägnad myntorten Avesta och framstående myntmästaren Marcus Kock, grundare och verksam vid Avesta myntverk 1642-1657.

Formgiven av Günther Puls 1983, signerad "GP" på frånsidan. Brons 50 mm. Vikt 71,6 gram. Präglad i endast 200 ex! Mycket bra kvalitet! (En av de mest eftertraktade modernare medaljerna. Av tidningen Mynt & Medaljer utsedd till 1983 års mest gedigna medalj).

Åtsida: Porträtt av Marcus Kock, halvfigur, hållandes ett 10 dalers kopparmynt 1644 (världens största mynt, präglat under Kocks ledning). Som omskrirft "MARCUS KOCK AFWESTA 1642-1657". Nedtill myntverkets fabriksområde och Kocks myntmästarmärke.

Frånsida: Upptill samhället Avesta med Träslottet vid Hyttbäcken, E. Axel Karlfeldts mödernesgård samt Avesta Jernverks industribyggnader. Även kyrkan och kraftstationen finns med. Nedtill människor i olika verksamheter inom näringslivet.

MARCUS KOCK (1585-1657)
Marcus Kock, f. 14 feb 1585 i Liège, Belgien, d. 20 nov 1657 i Avesta, son till bergsmannen Daniel Kock och Katarina Hawens. Gift 1614 med Elisabet van Eijck. Fyra barn, varav tre också kom att bli myntmästare; Daniel, Isak och Abraham.

Innan Marcus Kock kom till Sverige
Familjen hade under ett par generationer gjort sig känd för stora insikter i metallindustrin och sonen Marcus Kock uppfostrades i samma anda. Efter studier i bergsbruk och mynttillverkning kom han till Danzig, där farbrodern Abel Kock och hans blivande svärfader Isak van Eijck (myntmästare i Danzig) styrde in Kock i myntmästaryrket. Under nio år arbetade han sedan som myntmästare i Bromberg, Polen.

Framgångsrik i sitt yrke kunde han 1619 köpa sig mark och bygga upp en kreatursgård. Men efter att ha lämnat polska konungens myntmästartjänst 1624, fråntogs han plötsligt godset utan rättmätig orsak. Kock och hans ättlingar försökte i decennier förgäves göra sina anspråk gällande. Han övergick nu istället i brandenburgske kurfurstens tjänst och blev myntmästare vid dennes myntverk i Königsberg och Berlin.

Gustav II Adolfs djärva kopparpolitik 1625-1629
År 1625 påbörjade Gustav II Adolf den djärva planen att med Sveriges rika tillgångar på koppar styra det internationella kopparpriset till ett högt fast pris, 150 daler/skepppund (1 öre koppar = 28,3 gram). Om det fasta priset överskreds på marknaden skulle man sälja kopparn utomlands. Om priset underskreds skulle man istället prägla mynt, och på så vis undanhålla kopparn från marknaden, vilket återigen skulle höja marknadspriset.

Marcus Kock inträder i svensk tjänst
En förutsättningarna för att kunna förverkliga planen var att skapa myntverk med tillräcklig kapacitet. Här brast det alldeles. Det enda man kunde åstadkomma 1625 var det illa slagna fyrkantiga klippingsmynten, och myntningens kvantitet var långt ifrån tillräcklig. I denna situation riktade konungen sin uppmärksamhet mot den välrenomerade myntmästaren Marcus Kock och "köpte" snabbt över honom från brandenburgske kurfurstens tjänst. Kock anländer Sverige på julafton 24 dec 1626.

Markus Kock kom så småningom att inneha myntmästartjänsten i:

Nyköping 1627-1629, 1632—36
Säter 1627—1641
Arboga 1628
Stockholm 1633—1639
Sala 1639-1641
Avesta 1641-1657

Kock utvecklar de svenska myntverken
Efter att ha visat sin duglighet vid kronans myntverk i Nyköping 1626, fick han 1627 ta över kopparkompaniets myntverk i Säter (som ödelgts i vårfloden 1625) och bygga upp ett helt nytt. Samtidigt hade kompaniets myntverk i Arboga byggts upp av mynmästare Caspar Hedviger. Markus Kock dömde 1628 dock ut detta, och tog själv över det en kort tid, men lade p.g.a effektivitetsbrist snart ned det.

Årsresultatet 1628 skulle visa värdet av Kocks tekniska insatser. Totalt slogs det 1628 kopparmynt för 1.127.000 daler (Nyköping 184.000, Arboga 43.000, Säter 900.000), tre gånger så mycket som innan Kock kom till Sverige.

Kopparpolitikens storhetstid 1628-29 blir kortvarig
Konungens mål att hålla upp kopparpriset genom att undanhålla koppar från den utländska marknaden var mycket framgångsrik 1628-29, men trots konungens kopparpolitik föll priset ändå. Det värde som åsatts mynten var nu högre än kopparens marknadspris, och den forcerade präglingen ledde 1629 till ohållbar inflation i Sverige. På hösten 1629 avbröt Gustav II Adolf därför myntningen. Myntverket i Nyköping kom att stå stilla, obetydlig prägling skedde i Säter 1630-31, men uppörde 1632. Konungen försökte istället med kreutzermyntning för Tyskland 1632, men lades snart ned.

Misslyckad dubbelmyntfot 1633
Regeringen beslöt 1633 om en ny myntordning, att under Kocks ledning åter börja mynta silver i större skala i Stockholm, men att även prägla kopparmynt. Införandet av denna dubbelmyntfot visade sig misslyckad, då kopparns värde fortsatte minska, och silvret (det bättre myntet) trängdes ut ur myntsystemet. Irriterad stämning uppstod mot konungen och myntmästarna (som i princip utförde myntningen i privat regi). Problematiken kvarstod under hela 1630-talet.

Kocks koppar- och järnhandel, och eget myntverk i Avesta
År 1641 drog sig Kock tillbaka från sina åtaganden som myntmästare och ägnade sig mer åt de lukrativa kopparaffärerna med kronan, bergsmän och utrikes handel. I Avesta byggde han flera kopparhammare, smedja, kvarn mm. För egen räkning uppförde han anyo 1641 ett myntverk i Avesta, vilket var under hans drift ända fram till sin död 1657.

Kocks intressen var inte begränsad till myntväsendet och kopparen. Han var i högsta grad, med erfarenheter från sin faders verksamhet i Belgien, med och utvecklade det svenska stångjärnssmidets omläggning till storindustri.

De sista åren
I 70-årsåldern började Kocks hälsa att vackla, och efter ett par olyckor vid bruket 1655 och 1657 kom han aldrig att återhämta sig. Marcus Kock dog vid 72 års ålder den 20 nov 1657. Sonen Isak Kock kom att ta över som myntmästare i Avesta.