Skönlitteraturen skänker oss bättre fallbeskrivningar an vad den psykiatriska facklitteraturen nägonsin bestär oss med. Det anser Johan Cull-berg, psykoanalytiker och känd författare av psykiatriska läroböcker. Au han i den här boken valt att studera just August Strindberg och Stig Dagerman beror dels pá att han tycker mycket om dem som forfattare, dels pá att deras liv är väldokumenterade och rymmer stor erfarenhet av mänskliga problem och svärigheter. Bada genomgick en djupgripande period av oformäga att skriva. Strindberg lyckades dock gà igenom sin kris, som hade psykotiska drag, och därefter utveckla stor kreativitet, medan Dagerman tog sitt liv bara 3z ár gammal.

Cullberg har gätt igenom tillgängligt material som belyser hur Strindberg och Dagerman upplevde dessa livsperioder, liksom han har studerat hur deras litterära produktion avspeglar den inre problematiken. Báda kan sägas ha haft en utpräglar narcissistisk personlighet, som kännetecknas av en spänning mellan en djup upp-Jevelse av självförakt och en grandios självbild, som byggts upp som ett försvar mor självhatet.

Deras sätt att hantera denna problematik var dock mycket olika.