Erik XIV:s stora 16-öresklippingar från 1560-talet är mer än bara mynt; de är historiska dokument vars dolda koder avslöjar en turbulent tid av devalveringar och en komplex myntproduktion. Ett exemplar från 1563 utan punkt i Sveaskölden (SMB 65, 23.71g) fungerar som en nyckel till att förstå detta system. Denna klipping tillhör den sista emissionen. Kvalitet god 1

Devalveringar och hemliga kontrollmärken
I början av 1560-talet sänkte kronan silverhalten i mynten i flera steg. För att internt kunna skilja på mynt med olika silvervärde infördes ett hemligt kontrollmärke – en liten punkt – i riksvapnet Tre kronor (Sveaskölden). När silverhalten ändrades, lades punkten till eller togs bort. Kronologin för dessa förändringar var följande:

-1562, före den 29/9: utan punkt i sveaskölden (halt 484/1000)
-1562, efter den 29/9: med punkt i sveaskölden(halt 375/1000)
-1563, före den 1/5: med punkt i sveaskölden (halt 375/1000)
-1563, efter den 1/5: utan punkt i sveaskölden (halt 344/1000).

Två myntverk och ett andra kodsystem
Utöver den varierande silverhalten komplicerades myntningen ytterligare av att den under 1562 bedrevs på två olika platser i Stockholm. Huvudmyntverket låg på Gråmunkeholmen (nuvarande Riddarholmen), där det inhysts i franciskanernas gamla klosterlokaler som dragits in till kronan i samband med reformationen. Under 1562 öppnades även ett parallellt myntverk vid Norrström, lett av myntmästare Caspar Richter.

För att skilja på dessa två produktionsorter användes sannolikt ett andra kontrollmärke: ett litet kors placerat antingen över eller under valörsiffran "16". Mynt med korset under valören förekommer endast under 1562 och tros ha präglats vid det kortlivade Norrströmsverket. Caspar Richters karriär där fick ett abrupt slut i mars 1563 då han ställdes inför rätta, anklagad för att ha präglat underhaltiga mynt. Detta förklarar varför klippingar med kors under valören är betydligt sällsyntare.

Forskningens betydelse
Tidigare betraktades dessa olika märken – punkter och kors – ofta som slumpmässiga stampvarianter utan djupare betydelse. Det är tack vare modern arkivforskning, med Bengt Hemmingsson i spetsen, som detta komplexa system har kunnat dechiffreras. Hans forskning har knutit specifika symboler till silverhalter och myntningsplatser, vilket har revolutionerat vår förståelse för Erik XIV:s myntpolitik.