Doves - Lost Souls CD som ny

CD-skiva med Doves - Lost Souls.

Lost Souls * är inget annat än ett vidsträckt, ambitiöst verk. Utrustat för den amerikanska ankomsten med tre bonusspår sträcker sig skivan till mer än 72 minuter, och jag ska vara fördömd om det inte är ett gediget, engagerande verk rakt igenom. Medan den ökade speltiden på en CD vanligtvis är mer odjur än skönhet, tillåter andrummet Doves att sträcka ut sig. Få av dessa spår väger under femminutersstrecket, och de flesta av deras längder ägnas åt skramlande akustiska gitarrer och mellantempo-rytmer som, bitvis, påminner om Mogwais ögonblick av klagande kontemplation.
Tonmässigt återspeglar Lost Souls timmarna efter midnatt, som om pojkarna kände behov av att dokumentera bakfyllan och den lyckliga efterdyningen av den dansande frenesi som deras Sub Sub-dagar erbjöd lyssnare för år sedan. Det sällsyntaste av djur, en sjungande trummis vid namn Andy Williams, klagar missnöjt och praktiskt taget ordlöst över svällande och vikande musikaliska teman, medan atmosfäriska keyboards och olycksbådande samplingar ger textur som enkla akustiska arrangemang inte skulle uppnå på egen hand. I de flesta principiella avseenden är det här albumet rak, rockig britpop.

1 firesuite
2 here it comes
3 break me gently
4 sea song
5 rise
6 lost souls
7 melody calls
8 catch the sun
9 the man who told everything
10 the cedar room
11 reprise
12 a house