Kosmos 2012

KOSMOS inleds med en artikel om 2012 års stora händelse inom fysiken - den experimentella bekräftelsen vid CERN av en ny partikel med egenskaper som stämmer överens med Higgspartikeln. Higgspartikeln är en partikel som är av grundläggande betydelse för den fundamentala fysiken. Den har sedan 1970-talet, och nu har man äntligen lyckats spåra den. De två följande artiklarna i Kosmos har också en fundamental aspekt som berör tillvarataget data. Frågan som ställs är om kall fusion kan ge användbar energi och svaren som ges i Kosmos artiklar är entydiga: nej, det kan den inte. Elektronens spinn är av grundläggande betydelse inom vetenskapen, och många har tyckt att Samuel Goudsmit och George Uhlenbeck borde fått Nobelpriset i fysik för sina arbeten om denna egenskap. Men inget Nobelpris har utdelats för den. Tänkbara anledningar till varför ges i den fjärde artikeln i denna Kosmos. Även den femte artikeln handlar om en grundläggande partikel men denna gång är det fotonen. Den har ingen vilan och hur vet vi att den elektromagnetiska strålningen är kvantiserad? Artikeln klargörs nära av problemen kring denna partikel och hur den slutligen infångades. I den sjätte och sista artikeln, "Att gilla läget", får man läsa om hur en högst framstående fysiker i Tyskland förhöll sig till nazistregimen på 1930- och 40-talen. Med sin anpassning och rationalisering hanterade man ofta tvingande situationer, där man kunde komma att anklagas för att vara "politiskt otillförlitlig". Men eftergivenheten hade ett pris: den kunde leda till ett Faustkontrakt, där man blev tvungen att kompromissa med sina moraliska normer. Red: Leif Karlsson. ISBN 978-91-86292-30-4.