Johan III (1568-1592). Konung Johan III & drottning Katarina's kröning 1569. Ex Bonde. XR

Samtida kunglig medalj porträtterande konung Johan III och drottninggemål Katarina Jagellonica (1526-1583), utgiven i samband kungaparets kröning i Uppsala domkyrka den 10 juli 1569.

Graverad av bildhuggare och medaljgravör Willem Boy (1520-1592) år 1569. Silver 35 mm. Vikt 9,1 gram. Kvalitet 1. Upptill, just under den snedrefflade kanten är metallen genombruten på ett litet parti (se bild 3). Extremt sällsynt! Ex Bonde. [Referens: Dz 15b, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer del 1, sid 193. Delzannos statistik omnämner inga försäljningar av denna medaljen i modern tid].

Åtsida: Kunung Johan III:s högervända lagerkransade bröstbild, iklädd harnesk. Som omskrift "JOHANNES:III:D:G: SVE:GOTH:WAND:REX.". Ytterst, snedrefflad kant.

Frånsida: Drottninggemål Katarina Jagellonicas högervända bröstbild, iklädd broderad dräkt med puffärmar och pipkrage samt hätta. Omskrift "KATRINA:D:G:SVE: GOTH:WAND:REGI". Ytterst, snedrefflad kant.

Medaljen ingick i samling "Bonde på Ericsberg" där den legat orörd sedan 1700-/1800-talet. Bondes samling såldes i sin helhet på auktion av Nordlinds mynthandel åren 2007-2010 (där jag förvärvade denna medaljen).

JOHAN III (1569-1592)
Johan III, född 20 dec 1537 på Stegeborgs slott, död 17 nov 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm, son till Gustav Vasa, bror till Karl (IX), halvbror till Erik XIV. Han var gift från 4 okt 1562 med Katarina Jagellonica (1526–1583), med vilken han förutom Sigismund också hade dottern Anna Vasa, och från 21 feb 1585 med Gunilla Johansdotter (Bielke) (1568–1597).

Efter fleråriga konflikter med sin halvbror konung Erik XIV lät han hösten 1568 fängsla sin tidvis sinnesförvirrade halvbror och propagera mot honom. I januari 1569 erkändes Johan III som kung.

Erik hölls fången i över åtta år på olika slott runt om i Sverige och Finland och försökte ett flertal gånger komplottera mot Johan III. Johan tröttnade därför på sin halvbror lät till slut arsenikförgifta honom till döds 26 feb 1577.

Johan III avslutade nordiska sjuårskriget, men istället drogs Sverige in i nordiska tjugofemårskriget med Ryssland med mål att ta kontroll över den rika handeln österut. Kriget fördes med varierande intensitet där man till slut lyckades få till stånd smärre landvinningar. Intagandet av Narva år 1581 var hans största militära framgång.

Johan III var mycket intresserad av byggnadskonst, utan tvivel den mest byggnadsivrige monark Sverige någonsin haft. Han ägnade mycket tid åt att göra upp vidlyftiga byggnadsplaner, av vilka en del uppfylldes under hans livstid. "Bygga är Vår högsta lust", skriver Johan själv i ett av många brev i vilka han ger befallningar till sina arkitekter och byggmästare.

På våren 1592 insjuknade han i en feber. Han dog ett halvår senare i Stockholm 17 nov 1592, och efterlämnade sitt rike försvagat av yttre och inre stridigheter. Han efterträddes av sin son Sigismund.

KATARINA JAGELLONICA (1526-1583)
Katarina Jagellonica, född 1 nov 1526 i Kraków, död 16 sept 1583 på slottet Tre Kronor i Stockholm, var drottning av Sverige genom sitt äktenskap med kung Johan III av Sverige. Hon beskrivs som politiskt aktiv och anses, i egenskap av katolik, ha utövat inflytande över Johans värderingar och politik, särskilt i religionsfrågor.

Katarina var yngsta barnet av fem till kung Sigismund I av Polen (av den Jagellonska ätten) och Bona Sforza av Milano.

Vigseln mellan Katarina och Johan ägde rum enligt katolsk vigselritual i Vilnius i Litauen 4 oktober 1562. I äktenskapskontraktet försäkrades Katarina fri religionsutövning.

Kungaparet fickk tre barn; Elisabet (1564–1566) kallad Isabella, Sigismund (1566–1632) kung av Sverige 1592-1599, och Anna (1568–1625).

På våren 1583 insjuknade Katarina svårt i gikt, och efter ett långvarigt lidande avled hon i september 1583. Hennes stoft jordfästes i Uppsala domkyrka i februari 1584.