Gustav II Adolf (1611-1632). Minnet av konungens död vid Lützen, 1632. XR.

Kunglig medalj över konung Gustav II Adolf, som minne efter dennes död i slaget vid Lützen 1632.

Graverad 1632. Bronserat bly, 30 mm (medaljer i t.ex tenn och bly försågs som original ofta med en bronsering för att skydda metallen). Vikt 21,2 gram. Gjuten (som de flesta medaljerna vid denna tiden). Kvalitet 1+. Extremt sällsynt! [Referens: Dz 267-, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer av Roberto Delzanno, del 1, sidan 355. Denna medaljen från Bondes samling i bronserat bly saknas i referensverket].

Åtsida: Konung Gustav II Adolf's bröstbild, halvt framåtvänd höger, iklädd harnesk med fältbindel över axeln. Som omskrift, nedtill delat av porträttet, "GUSTAVUS . ADOL : D : G : REX . SUEC : etc : [en krona]". Innanför pärlringen, till vänster och höger om porträttet "MAGNUS", "AUGUSTUS" (Den Store).

Frånsida: Inom fyrkantig ram, omgiven av ornament och änglafigur upptill och nedtill, text på fem rader; "STANS ACIE," "PUGNANS,", "V1NCENS,", "MORIENSQUE", "TRIUMPHAT.", "1632.6NOVE:" (Stående i striden, triumferar han kämpande, segrande och döende).

GUSTAV II ADOLFS (1611-1632) OCH 30-ÅRIGA KRIGET
Gustav II Adolf, född 9 dec 1594, död 6 nov 1632 i slaget vid Lützen, Sveriges kung 1611-1632. Han var son till Karl IX, barnbarn till Gustav Vasa, gift 25 nov 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg, och far till drottning Kristina.

När hans far Karl IX dog 1611 ärvde den 16-årige sonen tronen. Han fick ta över ett fattigt land med en svag armé som var i krig med tre grannländer samtidigt;: Danmark, Polen och Ryssland. Gustav Adolf var en mycket välbildad man och med Axel Oxenstierna hjälp omformade han landets regering, och med ett flertal innovationer gjordes den svenska armén till Europas mest moderna, vältränade och fruktade. De pågående krigen slutfördes, fred slöts med Danmark och på slagfältet besegrades Polen och Ryssland,

Sveriges ingripande i trettioåriga kriget år 1630
Gustav II Adolf's mest välkända handling var när Sverige gick in i det trettioåriga kriget, där han ledde de svenska trupperna (på de protestantiska ländernas sida) mot de katolska arméerna under den tysk-romerske kejsaren. Den 25 juni 1630 landsteg svenska armén på ön Usedom utanför Pommerns kust (då 30-åriga kriget redan pågått i tolv år).

Anledningen till Sveriges ingripande var att kriget hade då nått upp till Östersjöns sydkust och hotade därifrån Sverige med omedelbar fara. Många såg Gustav II Adolf som en troskämpe för att främja protestantismen, men detta var snarare medlet för att skapa bundsförvanter och kunna driva tillbaka motståndarna från Östersjöområdet. Sverige ville kontrollera Östersjön då landets största inkomster kom just ifrån tull och handel med omvärlden.

Slaget vid Breitenfeld 1631 och Lützen 1632
Fältslagen i Tyskland gick Sveriges väg i slag efter slag, Östersjön var redan säkrad, men framgångarna gav mersmak (kanske lite storhetsvansinne), bortdrivandet av katolikerna fortsatte och man krossade de tysk-romerska arméerna i slaget vid Breitenfeld 7 sept 1631, en av Sveriges största segrar genom tiderna. Gustav II Adolf var därmed redo att erövra den kejserliga tronen och bli en av Europas stora ledare, men stupade i strid under det påföljande slaget vid Lützen 6 nov 1632.

Man kan bara spekulera över hur ett fortsatt krigsscenario hade kunnat sett ut?

Gustav II Adolf enda barn, Kristina, som var född den 18 december 1626, var endast fem år gammal vid faderns död, vilket ledde till att Sverige kom att styras av en förmyndarregering med Axel Oxenstierna i dess ledning fram till Kristinas myndighetsdag, den 18 december 1644.

(Redan i kraft av Norrköpings arvförening 1604 beslutades att även kvinnor skulle kunna bli tronarvingar, i avsaknad av manlig avkomma. Detta var ett sätt att stärka den egna ättens (familjens) möjligheter att sitta kvar vid tronen. År 1627, året efter Kristinas födelse, lät Gustav II Adolf få detta på nytt bekräftat och fick Rikets Ständer att tydligt erkänna henne som rikets rätta arvfurstinna utifall manlig avkomma skulle saknas. Farhågor fanns att tronanspråk annars skulle kunna komma att ställas från polskt håll.).