Gerard De Geer - Genombrottstider i Bergslagen / Bergslagsrapsodi - Värmland

Gerard De Geer Genombrottstider i Bergslagen / Bergslagsrapsodi - Värmland 1951

Se även mina andra annonser för mer böcker om Värmland!
Jag samfraktar gärna!

Sammanlagd vikt: ca 1130 gram

Gerard de Geer
Genombrottstider i Bergslagen
med skyddsomslag
Sprättad
Tryckt 1951
272 sidor

Lossat lite lätt i ryggen (se bild)
Åldersbedingt gulnade sidor, annars bra skick

Gerard de Geer
Bergslagsrapsodi
Sprättad
Tryckt 1953
224 sidor

Lossat lite lätt i ryggen (se bild)
Åldersbedingt gulnade sidor, annars bra skick

"Genombrottstider i Bergslagen
GERARD DE GEER - den kände industrimannen, politikern och författaren — tillhör en släkt som redan under flera generationer haft sin gärning förlagd till de svenska järnbruken. Det föll sig därför naturligt för honom vid valet av levnadsbana att fortsätta denna tradition. I egenskap av först anställd och sedan chef vid en rad av vára mera betydande järnbruk - Domnarvet, Nyhammar, Kloster och Lesjöfors - har han kommit att inta en förgrundsställning inom en av våra viktigaste näringsgrenar.
När Gerard De Geer nu, i samband med sit förestående tillakaträdande frän disponentskapet vid Lesjöfors, har samlat de anteckningar han under ärens lopp gjort om sitt liv och sim verksamhet lyssnar man därför med ett alldeles särskilt intresse. Anteckningarna omspänner inte mindre än ett halvsekel - närmare bestämt tiden 1895-1945 — och behandlar alltsà en epok av genomgripande omvälvningar för den svenska järnhanteringen, särskilt i Bergslagen, dit författarens hela gärning varit förlagd. Under denna period inträffade den stora bolagsdöden, som reducerade brukens antal frän hundratal till endast ett par tiotal, tekniken genomgick en revolutionerande utveck-ling, finansieringen mäste helt läggas om och hela den sociala strukturen förändrades i grund. Och ingenting av allt detta nya kom till utan sv?ra födslovandor.

Det är en fascinerande läsning att följa författarens framställning av hur han i sin verksamhet mötte och löste alla de problem som uppstod och hur han red ut de svära ekonomiska kriser som skakat näringslivet under denna tid och vilka ofta ingrep djupt i hans och hans familjs personliga förhällanden.

Men Gerard De Geer är ingen ensidigt fackligt inriktad person. Hans starka ekonomiska och sociala intressen förde honom till politiken och han är en lika outtröttligt älskvärd ciceron genom riksdagskorridorerna som när han tar sina läsare med pà sina vidsträckta resor i olika världsdelar, p? utflykter i den vackra bergslagsnaturen, pa jaktstigen eller pà riksdagsmännens bekanta riksmarsch, där han avgick som segrare efter en spännande slutstrid med Ovanmyra. Och till sist — men inte minst sympatiskt - avslöjar han sig som förälskad ung man, giljande till sitt hjärtas utvalda - hustrun som han tillägnat boken om sitt liv."

"BERGSLAGSRAPSODI
I "Bergslagsrapsodi" förenas tvá typer av Gerard De Geers förfat-tarskap: den teknisk-näringsgeografiska och den självbiografiska.
I bokens första del klarlägger författaren grundvalarna för värt välständ. Utvecklingen av järnhantering och skogsbruk i Bergslagen under ett halvsekel bildar den givna utgängspunkten för framställningen som utmynnar i den erfarne bruksdisponentens och industri-mannens centrala tes: Välständets källspräng heter inte produktion utan produktivitet — välstánd skapas inte i första hand genom politiska beslut eller facklig organisation utan genom tekniska uppfinningar och förbättringar, effektiv arbetsorganisation inom det fria näringslivets ram.
I ett mellanavsnitt ger Gerard De Geer en fyllig och färgrik bild av Bergslagens natur och näringsliv. Han berättar om midsommar-vakor pà Dalkarlsbergets topp, skildrar dramatiskt den katastrofala skogsbranden vid Gustafström 1932, ger en sakkunnig och stämningsfull beskrivning av milkolningens försvinnande arbetsmetod och infogar en episod med en bilfärd över Daglösens is - den fick en hemsk epilog. Ett kapitel ägnas bosättningen i Bergslagen - med äterblickar pà den finska och vallonska immigrationen och synpunkter pa invandringen av utländska arbetare efter andra världs-kriget. Ett annat berättar om tvà märkesmän inom svensk järn-hantering, Gustaf Ekman och Johan Brinell.
I slutavsnittet, som gett boken namn, berättar författaren vitalt och humoristiskt om erfarenheter frän skilda verksamhetsomräden. Det är minnen av läroår i Sirsjöbergets gruva och av goda och mindre goda affärer. Läsaren fár vara med om uppkomsten av Lesjöfors bandylag och dramatiska matcher pà hemmaplan och andra orter i Värmland. Och rapsodin klingar effektfullt ut i en skildring av älgjakter i bergslagsskogarnas höstliga lövprakt."