Gustav Vasa – Konungens fortsatta kamp för landets befrielse 1523, utgiven 1700

Medaljen ingår i Karlsteens 1:a regentlängd, som skapades på initiativ av numismatikern Nicolas Keder. Ett vackert porträtt på åtsidan, och en stiligt graverad frånsida.

Detta är en spännande medalj där jag har kunnat härleda en tidigare proveniens. Medaljen har enligt ingraverad text på frånsidan tillhört Jana Flach år 1890. Adelsdamen och stiftsjungfrun Jana Lovisa Augusta Elisabet Flach (1862 – 1946) föddes i Konungsund, Östergötland och dog i Hertfordshire, England. Den adliga ätten Flach har nr 1606 och stammar från Elsass i Tyskland, sedan 1209. Se porträtt och adelsvapen bland denna medaljs produktbilder. Hennes fader var kabinettskammarherren Sixten Axel F, som var officer och satt vid prins Frans Gustaf Oscar dödsbädd 1852. Släkten har även starka band till eegendomen Ållonö utanför Norrköping. Åtsidan har en rengjord men fin patina.

Kvalitet: 1+/01, rengjord, små hack, repor. Ingraverad, senare text på frånsidan. Har varit monterad.
Metall: Silver
Vikt: 61,46 g
Diameter: 51,83 mm
Sällsynthet (SKM): Ag:12, GBr:R/1, Br:2, Sn:RR/0
Referensverk: Delzanno/SKM: 6a · Hildebrand/HK: 5

Åtsida:
GVSTAVVS·I·D·G·REX·SVECIAE.
Bröstporträtt i harnesk och mantel.

Frånsida:
OB·PATRIAM·FIDEMQVE·STRENVE·VINDICATAS.
En prydlig triumfport, på vilken överst ses Konungens bildstod till häst mellan den krönta Sveaskölden och Kristi monogram.

Gustav Vasa 1496–1560 (Konung 1523–1560)
Gustav Eriksson Vasa föddes den 12 maj 1496 på Rydboholm i Uppland, som son till riddaren Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter. Efter sin uppväxt vid hovet hamnade han under orostider i fångenskap hos danskarna, men lyckades fly till Dalarna där han väckte folkets motstånd mot danska konungen Kristian II:s styre. Efter det så kallade befrielsekriget och Stockholms blodbad 1520, blev Gustav ledare för upproret och valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523, vilket markerade slutet på Kalmarunionen och början på det moderna svenska konungadömet.

Som regent genomförde Gustav Vasa genomgripande förändringar som lade grunden till den svenska nationalstaten. Den mest avgörande var reformationen, då Sverige bröt med påven och den katolska kyrkan. Kyrkans egendomar drogs in till kronan, och den svenska bibelöversättningen av 1541, Gustav Vasas bibel, blev ett viktigt steg i språkets utveckling. Han centraliserade makten, införde fasta skatter och byggde upp en stark statlig förvaltning. Under hans regeringstid skapades grunden för en enhetlig nation med kungens makt över både kyrka och folk.

Sverige präglades under Gustav Vasas tid av både framsteg och hårdhet. Han moderniserade armén, lät uppföra fästningar och organiserade rikets ekonomi, men styrde också med järnhand. Flera bondeuppror, som Dackefejden 1542–43, slogs ner brutalt. Samtidigt stärktes handeln, och riket fick en tydligare geografisk och administrativ struktur. Hans enväldiga stil skapade stabilitet efter årtionden av kaos, men också rädsla och motstånd.

Gustav Vasa var en kraftfull och egensinnig härskare, men också djupt praktisk och målmedveten. Han lade grunden till det svenska kungahuset och såg sig själv som landsfader. Enligt traditionen ska han ha varit misstänksam, sparsam och hetlevrad, men också en man med humor och stark vilja. Han avled den 29 september 1560 på Stockholms slott och efterträddes av sin son Erik XIV. Gustav Vasa är än i dag en av Sveriges mest omdiskuterade men också mest avgörande regenter. Sverige firar nationaldagen (tidigare Svenska flaggans dag) den 6 juni för att uppmärksamma två viktiga historiska händelser, varav Gustav Vasas val till kung 1523 är den ena (undertecknandet av 1809 års regeringsform är den andra).

Se film på YouTube: https://www.youtube.com/shorts/BB1PuL6HoZc