Gustav IV Adolf – Kastmynt vid konungens kröning

Kastmynt vid kröningen den 3 april 1800 i Norrköping. Fin stämpelglans och välbevarade detaljer. 1/3 Riksdaler 1800.

Gustav IV Adolf kröntes den 3 april 1800 i Sankt Olai kyrka i Norrköping, under den riksdag som öppnades den 15 mars 1800. Han hade blivit myndig och övertagit regeringen 1 november 1796. Ceremonin var relativt enkel och markerade det sista tillfället då en svensk kung kröntes i den traditionella formen.

Kvalitet: 01, hack, märken
Metall: Silver
Vikt: 9,87 g
Diameter: 29,6 mm
Sällsynthet (SKM): Ag:+20, Cu:RR/3
Referensverk: Delzanno/SKM: 24a · Hildebrand/HK: 21 · SMB 51. SM 45.

Åtsida:
Bröstbild åt höger. Kungen med utslaget hår, med krona och de fyra ordenskedjorna över kröningsmanteln.
GUSTAF IV ADOLF S. G. OCH V. K. KRÖNT 1800

Frånsida:
En lagerkrans innehållande inskriften.
GUD OCH FOLKET,

Kastmynt
Seden med kastmynt (även kallade kastpenningar) vid kröning och begravning, härstammar åtminstone från Gustav Vasas kröning. Det första kastmyntet med ett motiv framtaget speciellt för händelsen, ser vi vid Karl IX:s kröning 1607. Kastmynten hade ofta myntvikter, exempelvis 2 mark eller 1/3 riksdaler och kompletterades eller ersattes ibland av medaljer utan myntknuten vikt. Vid Karl XIV Johans begravning 1844 användes seden med utkastning senast, då med en medalj. Seden avskaffades bland annat för att utkastandet skapade oroligheter i folkmassorna, och från Oskar I:s tid gavs i stället minnesmedaljer ut till utvalda delar av befolkningen.

Gustav IV Adolf 1778–1837 (Konung 1792–1809)
Gustav IV Adolf föddes den 1 november 1778 på Stockholms slott som son till Gustav III och drottning Sofia Magdalena av Danmark. Han blev kung redan som trettonåring efter sin fars död 1792, men på grund av sin ungdom styrdes landet först av hertig Karl (senare Karl XIII) som förmyndare. Gustav övertog regeringsmakten 1796, fylld av religiös övertygelse, moralisk nit och en stark känsla för plikt. Han var djupt konservativ och betraktade revolutionens idéer i Frankrike som ett hot mot all ordning.

Som regent försökte Gustav IV Adolf bevara Sverige neutralt under Napoleontiden men hans personliga motvilja mot Napoleon ledde till politiska misstag. Han vägrade ansluta sig till kontinentalsystemet och hamnade i konflikt med både Frankrike och dess allierade. När Ryssland 1808 angrep Finland stod Sverige isolerat. Trots tappert motstånd förlorades hela Finland, som genom freden i Fredrikshamn 1809 avträddes till Ryssland – en nationell katastrof som djupt skakade landet. Förlusten väckte missnöje inom armén och bland adeln, och kungens auktoritet rasade snabbt.

I mars 1809 genomfördes en statskupp där Gustav IV Adolf arresterades på Stockholms slott och avsattes av riksdagen. Han tvingades formellt abdikera och tilldelades titeln hertig av Holstein-Gottorp, men förlorade all politisk makt. Han levde därefter ett kringflackande liv i exil under enkla omständigheter i Tyskland och Schweiz, där han kallade sig ”överste Gustafsson”. Hans hustru Fredrika av Baden och barnen fick till en början följa honom, men familjen splittrades snart.

Gustav IV Adolf avled den 7 februari 1837 i Sankt Gallen i Schweiz, 58 år gammal. I eftervärlden har han ofta setts som tragisk – en man med goda avsikter men bristande förmåga att anpassa sig till sin tid. Hans fall markerade slutet på den gustavianska dynastin och början på en ny politisk ordning i Sverige, där makten begränsades och grunden lades för 1809 års regeringsform.

Se film på YouTube: https://www.youtube.com/shorts/XnBH4ZT--qs