Johan III (1568-1592). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1994)

Johan III (1568-1592). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1994).

Kunglig medalj, med porträttförlaga av medaljgravör Willem Boy (1520-1592), framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1994, porträtterande Sveriges konung Johan III.

Förlagan till åtsidans porträttbild kommer från bildhuggare och medaljgravör Willem Boy's (1520-1592) medaljer över Johan III år 1569. Brons 40 mm. Vikt 45,2 gram. Kvalitet god 01. [Referens: Dz-. Saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer av Roberto Delzanno].

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

JOHAN III (1569-1592)
Johan III, född 20 dec 1537 på Stegeborgs slott, död 17 nov 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm, son till Gustav Vasa, bror till Karl (IX), halvbror till Erik XIV. Han var gift från 4 okt 1562 med Katarina Jagellonica (1526–1583), med vilken han förutom Sigismund också hade dottern Anna Vasa, och från 21 feb 1585 med Gunilla Johansdotter (Bielke) (1568–1597).

Efter fleråriga konflikter med sin halvbror konung Erik XIV lät han hösten 1568 fängsla sin tidvis sinnesförvirrade halvbror och propagera mot honom. I januari 1569 erkändes Johan III som kung.

Erik hölls fången i över åtta år på olika slott runt om i Sverige och Finland och försökte ett flertal gånger komplottera mot Johan III. Johan tröttnade därför på sin halvbror lät till slut arsenikförgifta honom till döds 26 feb 1577.

Johan III avslutade nordiska sjuårskriget, men istället drogs Sverige in i nordiska tjugofemårskriget med Ryssland med mål att ta kontroll över den rika handeln österut. Kriget fördes med varierande intensitet där man till slut lyckades få till stånd smärre landvinningar. Intagandet av Narva år 1581 var hans största militära framgång.

Johan III var mycket intresserad av byggnadskonst, utan tvivel den mest byggnadsivrige monark Sverige någonsin haft. Han ägnade mycket tid åt att göra upp vidlyftiga byggnadsplaner, av vilka en del uppfylldes under hans livstid. "Bygga är Vår högsta lust", skriver Johan själv i ett av många brev i vilka han ger befallningar till sina arkitekter och byggmästare.

På våren 1592 insjuknade han i en feber. Han dog ett halvår senare i Stockholm 17 nov 1592, och efterlämnade sitt rike försvagat av yttre och inre stridigheter. Han efterträddes av sin son Sigismund.