Kristina (1632-1654). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1990)

Kristina (1632-1654). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1990).

Kunglig medalj (med porträtt av Ferdinans de Saint Urbain som förlaga) framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1990, porträtterande Sveriges drottning Kristina (1632-1654).

Förlaga till porträttbilden av Ferdinand de Saint Urbain. Brons 40 mm. Vikt 35,0 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer, av Roberto Delzanno).

Porträttets förlaga är en medalj graverad av Ferdinand de Saint Urbain med anledning av "Drottningens ringaktning av det jordiska och längtan efter något fullkomligare" (se Dz 198, del 1 sid 557 i Sveriges Kungliga Medaljer, eller jämför med de två sista bilderna i denna annons).

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

KRISTINA (1632-1654)
Kristina Augusta (antog namnet Kristina Alexandra 1655), född 18 dec 1626 i Stockholm, död 19 april 1689 i Rom i Italien, drottning av Sverige 1632-1654. Dotter till Gustav II Adolf.

Drottning 1632
När Kristina var tre år gammal skildes hon från sin far (som hon aldrig mer skulle se). I ett brev 4 dec 1630 anförtrodde Gustav II Adolf sin dotter i rikskanslern Axel Oxenstiernas vård ifall han skulle dö. Gustav II Adolf ledde de svenska trupperna ut i det trettiåriga kriget 1630 och dog i slaget vid Lützen 6 nov 1632, Kristina blev nu vid 6 års ålder Sveriges drottning. Hon växte upp med en mängd olika stöttande personer, men fick aldrig någon riktigt nära kärlek.

Kristina fick en bra utbildning. När Kristina var tolv år började Axel Oxenstierna undervisa henne i statsangelägenheter. 16 år gammal började hon regelbundet att gå på riksrådets sammanträden.

Regerande drottning 1644
Då Kristina fyllde 18 år 8 dec 1644 blev hon myndig och regerande drottning. Hon ägnade sig till en början ivrigt åt regeringsgöromålen, men kom sedan främst att intresserade sig för kultur (språk, litteratur, konst och vetenskap) och att umgås med likasinnade. Hon instiftade t.ex Sveriges första statsorden, Amaranterorden, 1653.

Ogifta drottningar skulle snarast gifta sig och skaffa arvingar, ständerna var på henne om detta i flera år, men hennes verkliga planer skulle komma att gå i en annan riktning. Kristina ville istället för att själv gifta sig göra sin kusin Karl (X) Gustav till efterträdare, viljan gick igenom och Karl Gustav valdes 1650 till arvfurste.

Abdikationen 1654
De sociala missförhållandena försämrades snabbt under Kristinas regeringstid och regeringen kom att ställas inför svåra samhällsproblem. Ett orosmoln var det fördubblade antalet adliga ätter och deras privilegier, vilket de ofrälse stånden högljutt protesterade mot. Hovhållningens kostnader under Kristinas regering kom att mångdubblas och öka från 3% till 20% av rikets samtliga inkomster.

Kristina hade i sin ungdom inte tyckt om den stränga religionsundervisningen utan istället bildat sig en religion efter eget huvud, tills hon under umgänget med katoliker, såsom Pierre Chanut och René Descartes, mer och mer drogs till katolicismen.

Hennes stora intresse för kultur och dragning till katolicismen (i kombination med den ohållbart förda politiken) resulterade i att hon 6 juni 1654 tog steget att abdikera och konvertera till katolicismen och lämna landet för Rom. Detta var en jätteskandal i samtiden då Europas protestantiska ledare, "Lejonet från Norden", Gustav II Adolfs egen dotter ansluter sig till forna fältherrens fiender. Karl X Gustav kröns till konung samma dag som abdikationen.

Kristina bosätter sig så småningom i Palazzo Riario (idag heter byggnaden Palazzo Corsini) i Rom med en frikostig underhållsrecess från Sverige. Hon kommer dock i många år framöver att strida om ytterligare ersättningar från Sverige, vilket gör att hennes band med Sverige försämras ytterligare.

Kristina kom under flera decennier att spela en framträdande roll i Roms kulturliv. I Rom fann hon också sin kärlek i kardinal Decio Azzolino som hon kom att ha en mångårig relation med. Hon dog 19 april 1689 och begravdes med stor högtidlighet i Peterskyrkan.