Lindquist, Maj. Kvinnlig skyttepionjär. Svensk Mästare, EM-brons 1955. Till minne, 1963.

Minnesmedalj över Maj Lindquist, pionjär inom kvinnliga skytterörelsen, vid avsaknad av damklasser utmanade och vann över männen på ett mansdominerat 1950-tal.

Maj Lindquist, född på 1920-talet, en pionjär inom den kvinnliga skytterörelsen. Hon är den kvinna som skyttesporten lyfter fram som den första svenska kvinnliga skytten som nådde större framgångar, detta främst under 1950-talet. Av Stockholms-Tidningen framröstad som Årets Idrottskvinna 1953. Tävlade med herrar (då det på 50-talet inte fanns damklasser), trots detta svensk mästare. Internationellt, EM-brons 1955 (damklass).

Präglad 1963. Ingående i Stockholms-Tidningens personmedaljserie för framstående personer inom tidningssfären/svenskt sportskytte. Utdelad av Stockholms-Tidningen i samband med Riksskyttetävlingen 1963. Brons 40 mm. Vikt 37,0 gram.

GÖTEBORGSPOKALEN 1953
I den riksomfattande tävlingen om Göteborgspokalen 1953, gevär 300 m, sköt Maj Lindqvist maximala 100 poäng – varav 16 femettor. Hon vann över alla karlarna. Det var första gången i tävlingens 54-åriga historia som någon deltagare skjutit full pott. Maj vann också lagtävlingen som medlem i regementet I 4:s andralag.

SVENSK MÄSTARE
I september 1955 kan man läsa om henne i Meddelanden från Västmanlands skytteförbund, när hon blir svensk mästare i gevär:

"Mälardalens skytteförbund har korat sin ”Mälardrottning"! En enastående händelse i tävlingens historia var, att mästerskytten blev en kvinna, nämligen S-T:s Idrottskvinna 1953, fru Maj Lindqvist, Rosersberg. Hon och Ingvar
Jansson, Uppsala, nådde båda 190 poäng, varför särskjutning måste företagas. Maj Lindqvist visade där sin klass och sköt utmärkta 47 poäng mot Janssons 41. Serien 5 skott knästående och 5 skott stående. Hon är emellertid ej helt okänd bland elitskyttarna i landet utan har under de senaste åren vid flera tillfällen varit med i toppstriden i större tävlingar."

EM I BUKAREST, UNGERN, 1955
Maj Lindqvist sändes som svensk representant tillsammans med Gunlög Gadh till EM i Bukarest 1955. Där hade man en tävling enbart för kvinnor och den gick på korthåll, 50 meter. Så Maj kunde inte använda sitt kära armégevär modell 96 utan fick låna en korthållsbössa. Med den nya bössan sköt hon i liggande ställning 399 av maximala 400 poäng. Hon vann EM-brons efter ryskan Donskaja och en ungerska. Alla hade de samma poäng, varför den inbördes rangordningen fastställdes efter antalet tio-ettor. Den andra svenskan, Gunlög Gadh, kom på 23:e plats.

SVENSKA SKARPSKYTTERÖRELSEN 1860-1890 (en civil frivillig försvarsrörelse)
...som ledde fram till ALLMÄN VÄRNPLIKT 1901 och till dagens SPORTSKYTTEKLUBBAR.
Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, för folkhögskolorna och för allmän värnplikt.

Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz.

För vissa myndigheter tedde sig denna folkbeväpning som nära nog samhällsfarlig. Konservativa tidningar spådde att "vid tillfällen av politisk agitation dessa beväpnade corpser skulle kunna utöva terrorism mot andre samhällsmedlemmar", och att vi skulle "få till oss överflyttade de amerikanska scener, där revolvern utgör det mest begagnade argumentet mot olika tänkande".

Efter något besinnande beslutade sig dock regeringen för att hälsa den frivilliga nationalbeväpningen välkommen. Det skedde genom en kungörelse av den 8 mars 1861. Skarpskytterörelsen växte sedan lavinartat. Det blev en verklig folkrörelse, några lokala eldsjälar tog ledningen, och skytteintresserade män från alla samhällsklasser anslöt sig. Med myndigheternas stöd anlades skjutbanor och övningsplatser. Redan 1864 fanns det 239 föreningar med över 33 500 medlemmar. Föreningarna hade ofta även en egen musikkår och manskör.

Efterhand började hänförelsen för skarpskytterörelsen att svalna, och många skyttar tröttnade på de militära formerna samt ville se en friare idrott. Vid slutet av 1800-talet omvandlades skarpskytteföreningarna till civila skytteförbund.

STOCKHOLMS-TIDNINGENS / SVENSKA DAGBLADETS RIKSSKYTTETÄVLING (1923-)
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling på hemortens banor arrangerades första gången 1923 och blev Sveriges mest omfattande skyttetävling och har haft en mycket stor betydelse för höjande av skjutskickligheten.

Anledningen till tävlingens instiftande var en omröstning bland Stockholms-Tidningens läsare om den förnämsta idrotten, där skyttet fick högsta röstetalet. Tävlingen utformades av bl.a R. Törnebohm, H. Kjeller, M. Johansson (Fritzing) och Mauritz Eriksson. Den skulle vara en ren precisionsskjutning.

När Stockholms-Tidningen gick i konkurs 1966 tog Svenska Dagladet över initiativet, vilka ända fram till idag har arrangerat tävlingen. År 2022 arrangerades tävlingen för 100:de gången.