Hällristning vid Ramundsberget,
Södra Jäder, Södermanland
Cirka år 1030 efter Kristus
Emaljerat mässingsfat
WA Bolin
Emaljör E. Svanson
Längd: 43cm
Bredd 24cm
Höjd: 5 cm
Fläckvis slitage på klarlacken, se bild 5 och 6.

Sigurdristningen (även Ramundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län.
Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England.

Sigurdsristningen
Tillkomsttid: 1000-talet e.Kr.

Ristningen begränsas upptill av två djur med drakhuvuden vända utåt, sammanbundna vid svansarna i bildens mitt, utan runor. Djuret nedan, som innehåller skriftens alla runor, delar sitt huvud med draken ovanför, medan kopplet är öppet vid dess egen svans på motivets motsatta sida.

Stenens inskrift finns i den nedre drakslingan:

siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis.

"Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make."

Rent grammatiskt är det inte möjligt att avgöra, vem Sigrid var gift med. Holmger anges ofta som hennes man, men är troligen hennes svärfar. Hennes man Sigröd lär då vara död, vilket skulle kunna förklara varför hon, en kvinna, bekostar minnesmärket över Holmger.

Vare sig Holmger eller Sigröd är far till Alrik. Detta bekräftas av runsten Sö 106 i Kjula, 8 km söder om Sigurdsristningen, som säger att Alrik Sigrids son reste sten efter sin fader Spjut.

Vid Bro kyrka i Uppland, ca 6 mil nordöst tvärs över Mälaren, står runsten U 617 som även den nämner Sigröd som Holmgers son.