Om Management 3.0: Leading Agile Developers, Developing Agile Leaders (2011)

I februari 2011 släpptes boken Management 3.0: Leading Agile Developers, Developing Agile Leaders skriven av Jurgen Appelo. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på engelska och består av 400 sidor djupgående information om övrigt. Förlaget bakom boken är ADDISON-WESLEY.

Der är en omfattande och läsvärd bok om att leda i komplexa miljöer. Författaren tar avstamp i komplex systemteori och menar att organisationer är komplexa nätverkssystem som bara delvis är styrbara och förutsägbara. De inledande kapitlen ägnas åt bakgrund och definitioner, vilket jag tycker är väldigt användbart med tanke på hur lätt det är att använda begrepp som komplex, självstyrande, självorganiserande, etc utan att närmare fundera över innebörden. Här blev i alla fall jag hjälpt att få ordning på begreppen.

Den röda tråden i boken är hur man som chef (Appelo argumenterar för att chefer har en viktig roll även i organisationer med självorganiserande team) kan delegera, släppa kontrollen och fokusera på att skapa förutsättningar och sätta ramar, i stället för att vara ett hinder för agil transformation. Han visar också hur många ledarskapsfunktioner som traditionellt har upprätthållits av chefer kan axlas av självorganiserande människor i sociala nätverk. Appelo provocerar också lite genom att punktera också några allmänt vedertagna sanningar, som att chef och ledare är ett motsatspar.

Det bakomliggande temat i boken är att man inte i förväg kan konstruera, implementera och styra en organisation uppifrån och ned och att kreativa organisationer inte styrs med modeller och planer. Chefer måste förstå hur organisationer utvecklas organiskt – inte hur man konstruerar dem och att team måste få konstruera sig (nästan) fritt. Chefens uppgift är att understödja den processen så att organisationen kan växa genom självorganisering och evolution.

Det här är långtifrån en ”antingen-eller”-bok. Appelo inser hur svårt det kan vara att gå från traditionell styrning uppifrån till självorganiserande grupper och ger förslag på hur man genomför resan i steg. Han argumenterar också för att inte allt kan lämnas över till självorganiserande team. Det beror dels på graden av strategisk påverkan, dels på teamens mognad. Här tycker jag att han för ett resonemang som liknar Blanchard’s Situationsanpassat ledarskap.

Boken uppehåller sig också vid det Appelo kallar informations-innovationssystemet där han beskriver förutsättningarna som krävs för en kreativ miljö.

Sammanfattningsvis tycker jag att det är en mycket läsvärd bok, särskilt för chefer i organisationer som står inför eller är mitt i en agil transformation.