Ni budar på 2 plantor som på bild 2
Samfraktar

Svartrot

Scorzonera hispanica

Skorzonera
Benämns även som:
Kulturarv. Från 1877. En av våra finaste rotgrönsaker. Svarta, jämna, fina rötter med utsökt smak. Används som sparris, i soppor m.m. Mycket vitaminrik.

Svartrot, som ibland även kallas fattigmanssparris, odlades flitigt under 1700- och 1800-talet, men i början av 1900-talet försvann många sorter ur frölistorna och den glömdes nästan bort. Kanske beror det på att svartroten kräver lite extra av odlaren för att komma till sin rätt. I en stenig och hård lerjord kämpar svartroten förgäves. Rötterna delar sig och är nästan omöjliga att få upp hela. För att lyckas är odling i en välgödslad djupbädd där rötterna lätt kan sträva neråt att föredra. Även i en dubbel pallkrage är svartroten bekymmerslös. Skörda under hela hösten. Den kan även stå kvar till nästa vår och plockas då upp så snart tjälen gått ur jorden. Vänta inte för länge, då går svartroten i blom och rötterna blir hårda och trådiga. Lätt kokt och sedan stekt i lite smör är svartroten en delikatess. Så kanske borde man kalla sparris för fattigmanssvartrot.