Analys av en debatt förd i tidskriften:

Psychology, public policy and and lawI dagens politiskt korrekta retorik härleds nära nog samtliga genom-
snittliga skillnader som påträffas mellan grupper slentrianmässigt till
miljöfaktorer. Enligt denna miljödeterminism beror det enkom på en
sällan definierad eller påvisad "diskriminering" närhelst vissa grup-
per klarar sig relativt sämre än andra grupper i olika sammanhang.

Resonemanget kan härledas till dogmen att det inte finns några bety
dande ärftliga skillnader mellan vare sig individer eller grupper.De
ständiga framstegen inom genforskningen visar emellertid med alt
önskvärd tydlighet hur felaktig denna tankebyggnad är.

I Ras och IQ analyserar författaren Henrik Garfvé en debatt om vad
de senaste 30 årens intelligensforskning har att säga om de bakom-
liggande orsakerna till de stora genomsnittliga intelligensgap som
uppmätts mellan olika raser. Efter en genomgång av olika forskares
arbeten och argument framkommer att bevisen är överväldigande
for att skillnadera i stor utsträckning beror på genetiska faktorer.
jomtliga argument mot att så skulle vara fallet är idag vederlagda.
1Intelligensforskningen ställer således många förhärskande teorier på
ända. Det faktum att genomsnittliga rasliga
bara existerar utan är genetiskt betingade ogiltiggör alla teorier som
inte tar hänsyn till detta i beaktande av allt från historiska skeenden
till social, ekonomisk och kulturell framgång och framtoning. Forsk-
ningen understryket sålunda vikten av att förstå rasers relevans och
konsekvens.