Kort sammanfattning av aktuell status för civil kärnkraft i Iran (2025)
Irans civila kärnkraftsprogram är aktivt men omgärdas av internationell kontrovers på grund av misstankar om potentiell utveckling av kärnvapen. Här är en översikt baserad på tillgänglig information.

Jag har ingen aning om vad som finns på USB-sticklan och tar inget ansvar för läsandet eller uppspelandet av innehållet. Det är förmodligen en reklamfilm/reklammaterial men med tanke på kontroversen kopplat till kärnvapen och oron i regionen så är detta ett äkta collectors item (helt ny i obruten förpackning).

Bushehr-kraftverket: Irans enda operativa kärnkraftverk, Bushehr-1, med en kapacitet på 1 000 MW, togs i drift 2011 med hjälp av ryska Rosatom. Det är fortfarande i bruk och producerar el för civil användning.
Nya projekt:

Karun-kraftverket: Bygget av ett nytt kärnkraftverk i Khuzestan-provinsen, kallat Karun, påbörjades 2022. Det förväntas ha en kapacitet på 300 MW och beräknas vara klart omkring 2030, med en kostnad på cirka 20 miljarder kronor.
Planerade kärnkraftverk: Iran har uttryckt ambitioner att bygga ytterligare nio kärnkraftverk fram till 2025 för att producera 10 % av landets el med kärnenergi. Dessa planer, rapporterade 2016, inkluderar två reaktorer i Bushehr som påbörjades 2016 med rysk assistans. Det är oklart hur långt dessa projekt har avancerat.
Forskningsreaktorer: Iran bygger två nya forskningsreaktorer, en i Isfahan och en i Sirik nära Hormuzsundet, där ytterligare fyra reaktorer planeras. Dessa projekt är kontroversiella på grund av begränsad tillgång för IAEA-inspektioner.

Internationell övervakning och JCPOA:

Iran är bundet av det gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) från 2015, som begränsar urananrikning för att säkerställa att kärnprogrammet är fredligt. Avtalet kontrollerar Irans kärnaktiviteter fram till 2025, men USA:s utträde 2018 och Irans efterföljande ökning av urananrikning (upp till 60 %, nära vapennivå) har skapat spänningar.
IAEA har rapporterat att Iran har 408,6 kg uran anrikat till 60 %, tillräckligt för flera kärnvapen om det anrikas vidare till 90 %. Iran nekar till vapenambitioner men har begränsat IAEA:s inspektioner, vilket väcker oro.

Geopolitiska spänningar:

Förhandlingar mellan Iran och USA om kärnprogrammet pågår, men USA:s krav på nollanrikning möter motstånd från Iran, som hävdar rätten till civil urananrikning.
EU och andra aktörer, som Ryssland och Kina, stödjer Irans rätt till ett fredligt kärnprogram under strikt övervakning, men misstankar om hemliga aktiviteter kvarstår.

Rysk inblandning: Ryssland, via Rosatom, spelar en nyckelroll i Irans kärnkraftsutbyggnad, inklusive finansiering och tekniskt stöd, vilket också ses som en del av Rysslands geopolitiska strategi.

Slutsats
Irans civila kärnkraftsprogram är under utveckling med Bushehr-1 som den enda operativa anläggningen och nya projekt som Karun och forskningsreaktorer i planerings- eller byggfas. Programmet är dock starkt ifrågasatt på grund av urananrikning nära vapennivå och begränsad transparens gentemot IAEA. Internationella förhandlingar och sanktioner påverkar programmets framtid, och spänningar kring dess syften kvarstår. För den mest aktuella informationen bör du följa rapporter från IAEA eller pålitliga nyhetskällor, då situationen kan förändras snabbt.

Är du nyfiken - lägg ett bud på denna USB-sticka. Jag garanterar dess äkthet och har en proviniens också som köparen kan ta del av efter påskrivet non-disclosure agreement.