Adelcrantz, Carl Fredric (1716-1796). Arkitekt. Till minne, 1925. Silver.

Medalj utgiven till minne av Carl Fredric Adelcrantz (1716-1796) - Av Kungliga Akademien, "För de fria konsterna".

Graverad år 1925 av Erik Lindberg. Silver 35 mm. Vikt 20 gram.

CARL FREDRIC ADELCRANTZ (1716-1796)
Carl Fredric Adelcrantz, född 30 januari 1716 i Stockholm, död 1 mars 1796 i Stockholm, var en svensk friherre och arkitekt. Han var verksam under rokokon och under den gustavianska tiden, från 1744 var han verksam som möbelarkitekt och inredningsarkitekt vid Stockholms slott. Han har ritat Kina lustslott vid Drottningholm, Adolf Fredriks kyrka och Gustav III:s operahus. Adelcrantz var under 1700-talet en av Sveriges främsta konstnärsgestalter.?

Carl Fredric Adelcrantz var son till arkitekt Göran Josuæ Adelcrantz, som adlats med namnet Adelcrantz 1712, och Anna Maria Köhnmann samt sonson till kammarskrivaren Josua Törnqvist. Han blev student vid Uppsala universitet 1734, auskultant vid kammarrevisonen 1735 och deltog från samma år som elev vid ritakademiens undervisning.

Det var först efter faderns död 1739 som han började utbilda sig till arkitekt. Denne hade på grund av sina erfarenheter från partivälvningen 1726–27 inte velat att sonen följde i hans fotspår. Åren 1739–42 företog Adelcrantz med ärvda pengar och stöd från Helmfelts stipendium en resa över Tyskland och Nederländerna till Frankrike och Italien, där han längre tider vistades i Paris, Florens, Rom, Neapel och Venedig. I sin frånvaro utnämndes han 1741 till konduktör vid slottsbygget i Stockholm. Vid slottsbygget blev han vid sin återkomst en uppskattad medhjälpare åt Carl Hårleman.

Kort efter sin återkomst blev han även 1744 hovjunkare vid kronprins Adolf Fredriks hov, där särskilt Lovisa Ulrika kom att visa ett stort intresse för hans konst. Slottsbygget och dess inredning kom att uppta större delen av Adelcrantz tidiga verksamhet. 1750–51 sändes han av Hårleman utomlands för att inhandla konst och skulpturer till slottet; resan gick genom Tyskland, Frankrike och Italien. Hans dagbok från besök av italienska sevärdheter finns ännu bevarad. 1753 reste han åter utomlands; under denna resa inledde han förhandlingar med Pierre Hubert L'Archevêque om en anställning som bildhuggare vid slottsbygget. Sedan Hårleman avlidit fick Adelcrantz utökat självständigt ansvar för bygget under efterträdaren Carl Johan Cronstedt och blev 1757 formellt överintendent vid sidan av Cronstedt. Fram till dess han 1767 blev ensam överintendent var hans huvudsakliga verksamhet knuten till slottet.