Johansson, Kurt (1914-2011). Sportskytt. Världsmästare 1947 och 1966. Svenska Dagbladets bragdguld 1966.

Till minne av Kurt Johansson (1914-2011) för sina förtjänster inom skytterörelsen och de båda individuella VM-gulden 1947 och 1966. Mottagare av Svenska Dagbladets bragdguld 1966, med motiveringen "För VM-seger och världsrekord i Wiesbaden".

Graverad år 1967 av skulptör David Wretling (1901-1986), signerad "DAVID WRETLING" i halsavskärningen. Ingående i Svenska Dagbladets personmedaljserie för framstående personer inom tidningssfären/svenskt sportskytte. Utdelad av Svenska Dagbladet i samband med Riksskyttetävlingen 1967. Brons 40 mm. Vikt 34,2 gram.

KURT JOHANSSON (1914-2011)
Kurt Ivar Björn Johansson, född 25 februari 1914 i Stockholm, död 8 augusti 2011 i Strängnäs, var en svensk sportskytt och vinnare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1966. Hans främsta meriter var två individuella VM-guld i sportskytte vid världsmästerskapen 1947 och 1966. När han 1966 mottog bradguldet var motiveringen: "För VM-seger och världsrekord i Wiesbaden."

Kurt Johansson var son till bokhållaren Oskar Ivar Johansson. Efter studier vid Södermalms läroverk anställdes han 1931 vid Skandinaviska pälsvarufabriken där. 1937 övergick han till M. A. Johanssons pälsfirma i Stockholm, som han 1942 övertog och sedan innehade i eget namn. Johnsson vann från 1935 ett stort antal svenska mästerskap i skytte, såväl med fritt gevär som med armé- och miniatyrgevär. 1938 blev han nordisk mästare med miniatyrgevär, liggande och 1939 blev han vid VM i Luzern 3:a med miniatyrgevär, sammanlagt, liggande och knästående. 1947 blev Johansson världsmästare i Stockholm med svenskt armégevär sammanlagt med 527 poäng, och satte samtidigt världsrekord i stående med 173 poäng. Johansson var vid sidan av Torsten Ullman det dominerande namnet inom svenskt sportskytte under 1940-talet.

DAVID WRETLING (1901-1986)
David Otto Wretling, född 18 december 1901 i Umeå, död 14 januari 1986 i Stockholm, var en svensk skulptör.

Efter avslutad skolgång vid Umeå tekniska aftonskola och arbete vid faderns verkstad studerade han skulptur för Carl Milles vid Konstakademien 1922–1925 och kompletterade därefter sin utbildning vid Académie Scandinave i Paris 1930. Han bedrev självstudier under resor till Italien 1925 och 1927 samt Frankrike 1929 och 1932.

Han arbetade i trä, sten, terrakotta, brons och marmor i en realistisk stil med genrestudier, religiösa och profana monumentalskulpturer, porträtt, reliefer, plaketter och medaljer.

SVENSKA SKARPSKYTTERÖRELSEN 1860-1890 (en civil frivillig försvarsrörelse)
...som ledde fram till ALLMÄN VÄRNPLIKT 1901 och till dagens SPORTSKYTTEKLUBBAR.
Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, för folkhögskolorna och för allmän värnplikt.

Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz.

För vissa myndigheter tedde sig denna folkbeväpning som nära nog samhällsfarlig. Konservativa tidningar spådde att "vid tillfällen av politisk agitation dessa beväpnade corpser skulle kunna utöva terrorism mot andre samhällsmedlemmar", och att vi skulle "få till oss överflyttade de amerikanska scener, där revolvern utgör det mest begagnade argumentet mot olika tänkande".

Efter något besinnande beslutade sig dock regeringen för att hälsa den frivilliga nationalbeväpningen välkommen. Det skedde genom en kungörelse av den 8 mars 1861. Skarpskytterörelsen växte sedan lavinartat. Det blev en verklig folkrörelse, några lokala eldsjälar tog ledningen, och skytteintresserade män från alla samhällsklasser anslöt sig. Med myndigheternas stöd anlades skjutbanor och övningsplatser. Redan 1864 fanns det 239 föreningar med över 33 500 medlemmar. Föreningarna hade ofta även en egen musikkår och manskör.

Efterhand började hänförelsen för skarpskytterörelsen att svalna, och många skyttar tröttnade på de militära formerna samt ville se en friare idrott. Vid slutet av 1800-talet omvandlades skarpskytteföreningarna till civila skytteförbund.

STOCKHOLMS-TIDNINGENS / SVENSKA DAGBLADETS RIKSSKYTTETÄVLING (1923-)
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling på hemortens banor arrangerades första gången 1923 och blev Sveriges mest omfattande skyttetävling och har haft en mycket stor betydelse för höjande av skjutskickligheten.

Anledningen till tävlingens instiftande var en omröstning bland Stockholms-Tidningens läsare om den förnämsta idrotten, där skyttet fick högsta röstetalet. Tävlingen utformades av bl.a R. Törnebohm, H. Kjeller, M. Johansson (Fritzing) och Mauritz Eriksson. Den skulle vara en ren precisionsskjutning.

När Stockholms-Tidningen gick i konkurs 1966 tog Svenska Dagladet över initiativet, vilka ända fram till idag har arrangerat tävlingen. År 2022 arrangerades tävlingen för 100:de gången.