Geer, Louis de (1587-1652). Svenska industrins fader. Turbinfabriken STAL.

Stor pampig medalj av Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, porträtterande Louis de Geer (1587-1652), den svenska industrins fader, som hade sitt säte i Finspong.

Brons 59 mm. Vikt 94,7 gram. Mycket bra kvalitet!

Åtsida: Nedtill inom oval, porträtt av Louis de Geer (1587-1652), dennes adelsvapen och texten "LOUIS DE GEER 1587-1652". Upptill en 1600-talsvy över Finspång slott, byggt i karolinsk stil. På banderoll överst "FINSPONG".

Frånsida: Upptill "STAL", nedtill "SVENSKA TURBINFABRIKS", "AKTIEBOLAGET LJUNGSTRÖM". I centrum en världskarta med streck utgående till platser där företaget hade betydande verksamhet. Längs kanten ett ornamenterat mönster.

Gustav II Adolf gjorde allt för att främja De Geers verksamhet i Sverige, så snart De Geer kommit till Sverige 1627, blev han naturaliserad, dvs han fick genast svensk medborgarrätt och fick även sitt utländska adelskap erkänt som inhemskt.

STAL - Svenska Turbinfabriks AB Ljungström
AB Ljungströms Ångturbin bildades 1908 för tillverkning av Ljungströmturbinen (senare kallad STAL-turbin) och andra uppfinningar av de två bröderna Birger Ljungström (1872–1948) och Fredrik Ljungström (1875–1964). Den första Ljungströmturbinen var färdig, och 1912 levererades det andra exemplaret på 7000 kW till England för att försörja Londons spårvägar med ström. Tillverkningen var från början förlagd till verkstäder på Lövholmen vid Liljeholmen strax utanför Stockholm.

Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (STAL) bildades 1913 för att överta tillverknings- och försäljningsrätten av Ljungströmturbinen. Tillverkningen flyttade samtidigt till Finspång. Verksamheten expanderade snabbt och ångturbiner för både industriella och marina ändamål kom exporteras till bland annat Japan, Sydafrika och Polen.

ASEA övertog aktiemajoriteten i STAL 1916, och 1932 levererade man Nordeuropas största kraftmaskin, en 50 MW STAL-turbin, till det statliga Västerås Ångkraftverk. Samma år upptogs också kylmaskinstillverkning från ett annat av ASEA:s dotterbolag, Luth & Roséns Elektriska AB i Stockholm. Under 1940-talet började STAL utveckla gasturbiner till jetmotorer. Bland annat var tanken att tillverka stridsflygsmotorer till det svenska flygvapnet, men då dessa föredrog brittiska tillverkare fick STAL istället inrikta sig på stationära, industriella gasturbiner.

År 1959 slogs verksamheten samman med AB de Lavals Ångturbin. Det nya bolagsnamnet STAL-LAVAL Turbin AB tillkom ett par år senare och verksamheten koncentrerades till Finspång.

LOUIS DE GEER (1587-1652)
Louis De Geer, född 17 nov 1587 i Liège, död 19 juni 1652 i Amsterdam, var en vallonsk-nederländsk-svensk köpman, industriidkare.

Han var vän med Axel Oxenstierna och har kallats för "den svenska industrins fader". Han var även initiativtagare till Sveriges första handelskompani. De Geer blev far till sexton barn och grundare av friherresläkten De Geer. En lång rad svenska adelsmän i släkten har efter honom och hans son burit namnet Louis De Geer. Louis De Geer kom ursprungligen från Vallonien i nuvarande Belgien, men växte upp i Nederländerna och flyttade till Sverige vid 23 års ålder.

Familj och uppväxt
Louis De Geers far, som också hette Louis och var herre till Gaillardmont vid Mons i Vallonien i nuvarande Belgien, var nederländsk kalvinist. Av religiösa skäl flydde han med sin familj till Dordrecht i Holland. Den unge Louis fick dels i fädernehemmet, dels genom utländska resor en grundlig underbyggnad både i allmän bildning och särskilt i allt vad som hörde till affärslivet.

Efter faderns död slog han sig ner som köpman, först i Dordrecht och sedan 1615 i Amsterdam, som blev medelpunkten för hans verksamhet. I förbindelser med Sverige kom han till följd av svenska kronans behov dels av penninglån, dels av vapen och andra krigsförnödenheter. I båda dessa avseenden stod De Geer, åtminstone från 1617, i affärsgemenskap med svenska kronan.

Investeringar och ankomst till Sverige
Genom sina landsmän bröderna de Besche fick De Geer närmare kännedom om Sveriges stora naturliga rikedomar. En av dessa bröder arrenderade 1618 av kronan Finspångs gård och län för De Geers pengar, vilket skulle komma att bli de Geers inträde till sin svenska verksamhet.

De Geer började lägga ner betydliga kapital i Sverige och gjorde därigenom Finspång till det främsta svenska industriella centrum: där anlades nya masugnar, stångjärnshammare och manufakturer i stor skala, tackjärnsblåsningen och stångjärnssmidet förbättrades efter fransk eller vallonsk metod, kanongjuteri anlades, och järnkanoner började tillverkas. I det närbelägna Norrköping, som blev utskeppningsorten för den nya industrin, anlades gevärsfaktori, mässingsbruk och så vidare. För drivande av den nya industrin inkallades en mängd vallonska bergsmän och smeder från Nederländerna

Gustav II Adolf gjorde allt för att främja De Geers verksamhet i Sverige, så snart De Geer kommit till Sverige 1627, blev han naturaliserad, dvs han fick genast svensk medborgarrätt och fick även sitt utländska adelskap erkänt som inhemskt.