Lindman, Arvid (1862-1936), statsminister, sjöofficer, industriman, frimurare. 70-årsdagen 1932.

Medalj framtagen av Frimurarorden, tillägnad Arvid Lindman på sin 70-årsdag 19 sept 1932.

Lindman dog några år senare i en flygolycka i Corydon i södra London den 9 dec 1936 (p.g.a dimma vid starten), detta i samband med ett frimuraruppdrag i Skottland. Han var då Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, och samtidigt Ordens Visitator, OV, och därutöver ordförande mästare för Nordiska Första S:t Johannislogen i Stockholm.

Beställd av Frimurarorden 6 april 1932. Graverad av Erik Lindberg 1932. Brons 56 mm. Vikt 79,2 gram.

Åtsida: Porträtt av Arvid Lindman i halvfigur, vänster. "ARVID LINDMAN IX FRIM . PROV . KANSLER". Nedtill Lindmans frimurarevapen med järnets tecken som reser sig upp ur vattnet (vilket alluderar på Lindmans verksamhet som sjöofficer och framstående industriman).

Frånsida: En sol, vars strålar tränger igenom en molnbädd. Nedtill en tavla med texten: "FRIMURARE-", "BRÖDERS", "VÖRDNAD", "OCH", "VÄNSKAP", "19 SEPTEMBER 1932".

Rand: "BRONS 1932".

ARVID LINDMAN (1862-1935)
Salomon Arvid Achates Lindman (i riksdagen kallad "Lindman i Stockholm", som sjöofficer omtalad som "amiral Lindman"), född 19 sept 1862 i Films socken, Uppsala län, död 9 dec 1936 i en flygolycka i Croydon, England, var en svensk politiker (högerman), sjöofficer och industriman, och engagerad frimurarbroder.

Politikern
Lindman var riksdagsman 1905–1935, statsminister 1906–1911 i Regeringen Lindman I och 1928–1930 i Regeringen Lindman II, partiledare för Allmänna valmansförbundet 1912–1935 och för Lantmanna- och borgarepartiet 1913–1935, dock med ett kort undantag under utrikesministertiden i regeringen Swartz 1917.

Sjöofficeren
Han studerade vid högre allmänt läroverk i Hudiksvall 1873 till 1876 och blev därefter inskriven vid Kungliga Sjökrigsskolan, där han tog sin sjöofficersexamen 1882. Lindman blev underlöjtnant vid flottan 1882, deltog i ångfregatten Vanadis världsomsegling 1883–1885 samt utnämndes till löjtnant 1887. Han tog 1889 avsked från flottan på tre år, men kvarstod utan lön, blev kapten 1892 och övergick samma år till flottans reserv, utnämndes 1905 till kommendör vid flottan samt 1907 till konteramiral i flottans reserv.

Industrimannen
Lindman var tidigt intresserad av affärslivet och industriell verksamhet. Han anställdes 1889 hos AB Iggesunds bruk, och blev verkställande direktör där 1892. Samma år blev den unge företagsledaren vald till ledamot av Gävleborgs läns landsting, vilket han var fram till 1905. Han ledde bruket fram till 1903 då han blev VD vid Strömbacka bruks AB, en post han upprätthöll till 1923. Därutöver var Lindman bland annat VD för LKAB 1901–03 och 1904 tillträdde han som Telegrafstyrelsens generaldirektör. Åren 1916–1925 var han styrelseordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson.

Sista levnadsåret
Lindman lämnade riksdagen 1935, och året därpå omkom han i samband med ett frimuraruppdrag i Skottland. Det var en flygolycka med ett nederländskt flygplan, vid Croydon Airport utanför London, Storbritannien, som skulle starta under dimmiga förhållanden. Tillsammans med Lindman omkom även den svenske direktören Charles Dickson samt autogirons uppfinnare Juan de la Cierva och tolv andra. Han begravdes på Norra begravningsplatsen, Stockholm 19 dec 1936.