Dahlberg, Elsie (1916-2005). Konung Magnus Ladulås och Alsnö Stadga ca år 1280.

Konstmedalj av Elsie Dahlberg över konung Magnus Ladulås (1275-1290) och hur han bekräftar stormännens frälse (skattebefrielse) i dokumentet Alsnö Stadga (ca 1280), vilket var en förutsättning för att konungen skulle kunna vinna inbördeskriget och behålla makten.

Brons, 40 mm. 44,4 gram. Modellerad av skulptör Elsie Dahlberg (1916-2005). Mycket bra skick!

Åtsida: Kung Magnus Ladulås (Folkungaätten) lämnar en nyckel till en bonde, en symbolik för hur namnet Ladulås uppkom (att konungen skyddade bönderna från stormännens våldgästning - att han bildligt satte lås och bom på böndernas lador).

Frånsida: Riddare framför en av Magnus Ladulås borgar, Alsnö Hus (Adelsö, Mälaren), där konungen tillsammans med stormännen upprättar Alsnö Stadga.

MAGNUS LADULÅS (1275-1290)
Magnus Ladulås föddes som Magnus Birgersson, son till Birger Jarl.

Innan Magnus klev på tronen var det hans äldre bror Valdemar Birgersson, som förfogade över titeln som kung. Valdemar hamnade i konflikt med sina bröder och allierar sig med Magnus men Magnus och Valdemar hamnar även de i en konflikt och Valdemar avgår som kung 1275. Magnus tronsattes till kung den 22 juli 1275 i Uppsala domkyrka. Sveriges biskopar accepterade Magnus som den nye kungen och pingstdagen den 24 maj 1276 ägde kröningen rum i Uppsala domkyrka.

Privatliv
Magnus gifte sig 11 november 1276 med Helvig av Holstein (död 1324), dotter till greve Gerhard I av Holstein och Elisabet av Mecklenburg. Helvig dog år 1324 och innan dess födde hon sex barn åt Magnus.

Kungamakten
Magnus var kung i Sverige 1275–1290. Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt.

Inom inrikespolitiken fortsatte Magnus med pappa Birgers arbete, då han såg till att ordna upp förhållandet mellan stormännen och sig själv (kungen) i Alsnöstadgarna som tillkom år 1280 och Skänningestadgar år 1284. Stormännen var inte alls nöjda med att kung Magnus hade en del herrar från utlandet i sin närmaste krets, eftersom det innebär att de blev utan vissa fördelar och fick mindre makt. Därför blev det också uppror som kungen kväste genom att ge förmåner och avrätta de stormän som inte ville finna sig i hans beslut.

Namnet Ladulås
Tillnamnet ”Ladulås”, belagt först på 1400-talet, men är omtvistad. Tolkningen har ofta ansetts syfta på Magnus införande av Alsnö stadga. Under medeltiden hade befolkningen gästningsskyldighet gentemot överhetspersoner, om exempelvis kungen med följe under en resa genom landet behövde natthärbärge och underhåll så hade befolkningen skyldighet att bistå med detta. I Alsnö stadga inför Magnus Ladulås en begränsning av denna gästningsskyldighet, vilket kan ha uppfattats som att han bildligt talat satte lås på böndernas lador, så att de skyddades från stormännens våldgästning.

Visingsö borg Näs
Magnus ärvde borgen på Visingsö efter sin far men tillbringade inte så mycket tid här. Han dog här och han blev den siste kungen på borgen. Han dog den 12 december 1290 av sotdöd. Efter hans död 1290 bröt inbördeskrig ut mellan hans söner och det var i samband med striderna år 1318 som borgen anfölls och förstördes.

ALSNÖ STADGA
Alsnö stadga tillkommer någon gång mellan 1279 och 1281. Platsen är Alsnö i Mälaren (intill Birka). Det är en kunglig bekräftelse på att stormännen frälstes från att betala skatt (mot att man höll en stridshäst och var beredd att ställa upp i krigstjänst när kungen kallade).

Originalet till Alsnö stadga skrevs sannolikt på latin, det finns inte bevarat. Stadgan är känd genom två avskrifter på medeltidssvenska som utgjort bilagor till Västgötalagen. Den äldsta är från 1325, den andra från 1300-talets senare hälft.

Bakgrunden är att det pågår ett inbördeskrig i Sverige. Magnus Ladulås, som 1275 störtade sin bror Valdemar, blir nu utmanad av broderns anhängare. Denna gång är striderna betydligt jämnare och efter två år är allt ännu oavgjort där lägren har var sin halva an riket.

Då kommer Magnus på att han ska 1) skapa ett rikets råd, 2) inrätta ämbetena drots och marsk som komplement till jarl/hertig som funnits inom kungafamiljen och 3) ge frälse till de trogna riddarna.

Sedan tar det inte lång tid för svenska stormän att välja kungens sida varpå han vinner kriget. Det bör betonas att han inte vinner före han ger stormännen dessa privilegier utan efter.

ELSIE DAHLBERG (1916-2005)
Elsie Margareta Dahlberg-Sundberg, född 8 december 1916 i S:t Johannes församling i Stockholm, död 27 januari 2005 i Österåker-Östra Ryds församling, var en svensk tecknare och skulptör.

Den tioåriga Elsie Dahlberg såg bild och form i allt, ville bli konstnär. Föräldrarna nekade henne att gå Tekniska skolan (nuvarande Konstfack), fast hon blivit antagen. Elsie Dahlberg sökte åter till Tekniska skolans kvällsskola 1937, samtidigt arbetade hon på Statistiska centralbyrån för att kunna bekosta utbildningen själv

Läraren Edvin Ollers lärde henne svärtans och linjens betydelse. När hon en dag besökte skulpturklassen, upptäckte hon att leran var hennes material. Hösten 1941 kom hon in på Konstakademien med Erik Grate som huvudlärare.

År 1951 flyttade familjen Sundberg till makens familjevilla på Lidingö. Genom dennes arbete på ABA i Bromma fick Elsie Dahlberg fria flygresor, vilket möjliggjorde studier i Köpenhamn, Paris, Nice och Rom. År 1952 fick hon arbetsstipendium till Axel Munthes San Michele på Capri, dit hon återvände även 1958.

Lidingövillan såldes 1970 och makarna flyttade till Österskär, där Elsie Dahlberg, med hjälp av brodern, lät bygga ett stort hus, halva huset blev en funktionell ateljé.

Arbets- och studieresor i Egypten, Mexiko samt New York blev en viktig del i Elsie Dahlbergs liv. Hon for i slutet av 1960-talet två gånger till Sovjetunionen med andra konstnärer i buss.

När dottern Helena flyttade till Gotland 1980 reste Elsie Dahlberg ofta runt på ön och tecknade inför nya riktningar och former.