Korståget i Småland år 1123. Sigurd Jorsalafar av Norge's härjningsräd.

Medalj över de båda samregerande svenska konungarna Inge den Yngre & Filip (1110-1123), och Sigurd Jorsalafar av Norge's korsttåg (härjningsräd) till östra Småland år 1123.

Brons, 40 mm. 45 gram. Graverad av Berndt Helleberg år 1976 (signerad "BH-76" på frånsidan. Mycket bra skick!

Åtsida: De 1110-1123 samregerande kungarna Inge den Yngre & Filip (Västgötska Stenkilsätten). (Från år 1118 var Inge den Yngre ensam kung fram till år 1123).

Frånsida: Skildrar det korståg (plundringsräd) som Sigurd Jorsalafar (Jerusalemfararen) av Norge ledde till Småland. Smålänningarna tvångsdöps och kungen låter driva bort deras oxar som "ersättning för välgärningen".

INGE DEN YNGRE (1110-1123) & FILIP (1110-1118)
Inge den yngre (Inge Halstensson), var kung av Sverige från 1118 till början av 1120-talet, son till Halsten, bror till Filip, brorson till Inge den äldre. Han tillhörde Stenkilsätten. Enligt Hervarsagans kungalängd och Lanfedgatal skall han ha samregerat med sin bror Filip, en uppgift som inte bekräftas av svenska källor.

Enligt Västgötalagens kungalängd tog han över tronen när Filip dog, vilket skedde 1118 enligt en uppgift i Islendingabok. Kungalängden meddelar att Sverige skall ha farit väl under hans regering, men att han dog av "ond dryck" i Östergötland. När han dog finns inga uppgifter om, och den enda fasta punkten är Saxo Grammaticus uppgift att götarna efter en svensk konungs död tog den danske prinsen Magnus till kung, och att denne stöp 1134.

Inge den yngre var enligt Lilla rimkrönikan och en avskrift av Prosakrönikan gift med Ragnhild, en kvinna känd i Södertäljes historia. Enligt Fagrskinna var han gift med Ulvhild, dotter till den norske stormannen Håkon Finnsson (Thjottaätten). Hon skall även ha varit gift med den danske kungen Nils och sedan med den svenske kungen Sverker.

Föga är känt om Inge den yngres regeringstid. Under 1120-talet skall den norske kungen Sigurd Jorsalafarare enligt Snorre Sturlasson (som tycks ha baserat sin berättelse på ett numera endast fragmentariskt bevarat stycke i Ágrip), efter ett initiativ av den danske kungen Nils (som skulle ha dragit med men fick någon form av förhinder) ha dragit på korståg till Kalmartrakten, den så kallade Kalmare ledung. 1 500 kreatur och andra dyrbarheter lär norrmännen ha fått med sig. Dessutom skall en del hedniska smålänningar omvänts. Exakt hur ledungen skall tolkas är dock oklart.

KORSTÅGET I SMÅLAND, ÅR 1123
Kalmare ledung kallas det korståg som den norske kungen Sigurd Jorsalafarare ledde för att kristna Småland. Korståget kan dateras relativt exakt med uppgifter från Snorre Sturlason som anger att korståget skall ha ägt rum sommaren före "det stora mörkret". 11 augusti 1124 inträffade en solförmörkelse, vilket ger att korståget med stor sannolikhet ägde rum under tiden juni-augusti 1123.

Småland hade med sina vida skogsmarker haft mindre kontakt med kristendomen än andra delar av Norden och var runt 1100-talet fortfarande till betydande del hedniskt. Sigurd Jorsalafarare av Norge drog ut på Kalmare ledung efter att ha ingått ett avtal med kung Nils av Danmark, som dock aldrig dök upp under konflikten. På korståget till Småland bortfördes 1500 kreatur från smålänningarna, många dyrbarheter och smålänningarnas motsträviga omvändelse. Källorna berättar om ett krig mellan norrmän och hedningar i trakten av sydöstra Småland och Öland. Kalmar var en av platserna som angreps och plundrades. Handelsstäderna var de första platserna där kristendomen etablerade sig så det är troligt att befolkningen i Kalmar var i huvudsak kristen, men förskonades ändå inte från norrmännens plundring. Kung Sigurd hade inte dragit sig för att anfalla kristna under det Norska korståget när det passade honom så en sådan handling var nog inte ett undantag. Liksom det Norska korståget och de senare svenska korstågen hade Kalmare ledung mer karaktären av ett vikingatåg än korståg.

BERNDT HELLEBERG (1920-2008)
Berndt Sigurd Helleberg, född 17 december 1920 i Härnösand, död 10 juni 2008 i Åkersberga, var en svensk skulptör, tecknare och medaljkonstnär.

Berndt Helleberg tog studentexamen i Härnösand 1940 och flyttade därefter till Stockholm för att utbilda sig i skulptur på Konstfackskolan för Robert Nilsson och Nils Sjögren. År 1949 avlade han avgångsexamen. Han arbetade under en period vid Pablo Picassos keramikateljéer i Vallauris, där också Fernand Léger befann sig. Berndt Helleberg hade då sin bostad och ateljé i bergsbyn Alba-La-Romanie ii Ardéche-området i Rhônedalen.

Sitt genombrott fick Berndt Helleberg 1950 i London vid den internationella skulpturtävlingen "Den okände politiske fången" på Tate Gallery. Han representerade Sverige bland 3 600 deltagare och erhöll ett fjärdepris. Han fick delat förstapris tillsammans med Siri Derkert i Stockholms stads pristävling om ny tunnelbanekonst 1961, vilket resulterade i hans gestaltning av tunnelbanestationen Hornstull i Stockholm 1964.

Medaljkonst
Berndt Helleberg har skulpterat ett flertal medaljer, bland annat "Havet ger - havet tar" för vilken han vann första pris i den internationella medaljfederationens (Fédération Internationale de la Médaille, FIDEM:s) tävling i medaljkonst 1955.

Åren 1978–1979 utfördes 40 medaljer föreställande lika många svenska författare. För uppgiften hade åtta skulptörer engagerats och de gjorde fem medaljer vardera av svenska författare från Heliga Birgitta till Gunnar Ekelöf. Berndt Helleberg utförde Hjalmar Söderberg, Bo Bergman, Vilhelm Ekelund, Sigfrid Siwertz och Hjalmar Bergman. Medaljerna tillverkades av Sporrong. De är utförda i brons, är präglade i 1 000 exemplar och har en diameter på 40 millimeter.

Berndt Helleberg blev även mycket uppskattad för de tio vikingakungarna i medaljserien "Sveriges regenter under 1000 år". Hans verk finns bland annat på Myntkabinettet i Stockholm, Institut Tessin i Paris och British Museum i London.