En dekorativ prydnadstallrik från Danmark med motiv av
John Ericsson Monumentet i Filipstad.
Tillverkad år 2010.
Royal Copenhagen.
Perfekt som prydnad.

Vikt ca 50 gram.
Diam ca 82 mm.
Höjd ca 12 mm.

Andra säljer liknande objekt för ca 100:-

John (Johan) Ericsson, född 31 juli 1803 i Långbanshyttan, Värmland, död 8 mars 1889 i New York, begravd i Filipstad, var en svensk uppfinnare.
John Ericsson var son till Olof Ericsson och Sophia Yngström och yngre bror till ingenjören Nils Ericson.
Som innovatör och ingenjör nådde John Ericsson världsomfattande framgångar. Några av hans mest kända uppfinningar var solmaskinen, en ångmaskin som eldades med solstrålar, ångsprutan, som var en hästdragen och ångdriven brandspruta, och varmluftsmaskinen, som var en värmemaskin som använder uppvärmd luft som värmemedium.
Mest känd är han som en av uppfinnarna till den första funktionsdugliga propellern och som konstruktör till pansarbåten USS Monitor, ett amerikanskt krigsfartyg, som hjälpte Nordstaterna att vinna det amerikanska inbördeskriget på 1860-talet. Hans lönsammaste uppfinning var varmluftsmaskinen, även kallad eldmaskinen eller caloricmaskinen. Det var en maskin som fungerade enligt samma principer som en ångmaskin, men använde luft som medium istället för vattenånga. Han fick en furstlig begravning.

John Ericssons MausoleumJohn Ericssons Mausoleum på Östra kyrkogården i Filipstad.Minnessten över de båda bröderna Nils Ericson och John Ericsson i Filipstad. Text på stenens framsida: "Filipstad. Minnesstenen över Nils och John Ericsson."
Minnesstenen restes för att hedra bröderna John och Nils Ericsson uppfördes 1953 på kyrkviken. Hela 150 år efter Johns födsel. Minnet är designad av Astri Taube.Enligt sin önskan jordades John Ericsson på svensk mark i ett eget gravkapell på Östra kyrkogården (Östra begravningsplatsen) i Filipstad. John Ericssons Mausoleum invigdes den 31 juli 1895, sex år efter hans död. John Ericssons Mausoleum är byggt i kraftiga former på en kulle och arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmussen, båda från Göteborg.

Ericssons önskan hade varit att bli begravd i Sverige och USA:s regering beredde honom en "likfärd, som icke har sitt motstycke i den historiska tiden", där två nationer förenades i hedrandet av hans minne. Sedan Ericssons kvarlevor den 23 augusti 1890 under stora högtidligheter förts ombord på pansarkryssaren USS Baltimore vid Battery Park på nedre Manhattan i New York, fördes kistan till det gamla hemlandet och emottogs i Stockholm den 14 september 1890, och överlämnades under stora hedersbetygelser. Fler än 100 000 människor hade samlats på Stockholms gator när kistan med Svea livgarde i täten fördes upp på katafalken vid Karl XII:s torg. Därefter startade klockringning i alla stadens kyrkor. Processionen fortsatte därefter till Centralstationen, där kistan skulle vidare på järnväg till Värmland. Det extratåg som förde stoftet till Filipstad bestod av sex förstaklassvagnar, och mellan dem en ståtlig, i svart sammet med silverbroderier och tofsar dekorerad, öppen likvagn.