Kristina (1632-1654). Drottningens betraktelser över sitt forna Sverige. XR

Kristina (1632-1654). Drottningens politiska betraktelser över sitt forna Sverige. XR

Kunglig medalj porträtterande drottning Kristina (1632-1654) och hennes politiska betraktelser över sitt forna fädernesland. Medaljen är ett monument över Kristinas självuppfattning som upphöjd, civiliserande, andlig och politiskt medveten, med betraktelsen att önska höja bildningen hos svenska folket, vars fyra riksstånd representeras av de fyra betslade och tyglade lejonen på denna medaljen.

Graverad av Giovanni Battista Guglielmada i Rom år 1685. Tenn, 62 mm. Vikt 79,6 gram. Kvalitet 01/0. Praktexemplar! Extremt sällsynt! Ex Bonde på Ericsberg. [Referens: Dz 144c, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer av Roberto Delzanno, del 1, sidan 532 där Delzannos statistik endast upptar ett exemplar (förvarat i KMK). Detta är således ett okänt exemplar som inte var avbildat vid Nordlinds försäljning och därför inte kommit med i Delzannos statistik].

Proveniens: Medaljen ingick i samling "Bonde på Ericsberg" som såldes i sin helhet på auktioner av Nordlinds mynthandel åren 2007-2010, detta exemplaret i del 6, nr 879 den 19/11 2010.

Åtsida: Drottningens högervända bröstbild, med lockigt hår och i nacken knut uppsatt med ett pärlsnöre. Mantelveck över dräkten uppfäst med ett solsmycke. Omskrift: "REGINA CHRISTINA".

Frånsida: Kraftfull kvinnogestalt (Cybele - gudarnas moder i romersk mytologi) i antik dräkt med spjut i handen, tyglar fyra betslade lejon. Omskrift: "NEC SINIT ESSE FEROS" (Hon tillåter dem inte att vara vilda), vilket är ett uttryck för makt, civilisation och behärskning. Längst ned i avskärningen bokstäverna "S.D.G" (Soli Deo Gloria = Ära vare Gud allena).

KRISTINA (1632-1654)
Kristina Augusta (antog namnet Kristina Maria Alexandra 1655), född 18 dec 1626 i Stockholm, död 19 april 1689 i Rom i Italien, drottning av Sverige 1632-1654. Dotter till Gustav II Adolf.

Drottning 1632
När Kristina var tre år gammal skildes hon från sin far (som hon aldrig mer skulle se). I ett brev 4 dec 1630 anförtrodde Gustav II Adolf sin dotter i rikskanslern Axel Oxenstiernas vård ifall han skulle dö. Gustav II Adolf ledde de svenska trupperna ut i det trettiåriga kriget 1630 och dog i slaget vid Lützen 6 nov 1632, Kristina blev nu vid 6 års ålder Sveriges drottning. Hon växte upp med en mängd olika stöttande personer, men fick aldrig någon riktigt nära kärlek. Kristina fick dock en bra utbildning. När hon var tolv år började Axel Oxenstierna undervisa henne i statsangelägenheter. 16 år gammal började hon regelbundet att gå på riksrådets sammanträden.

Regerande drottning 1644
Då Kristina fyllde 18 år 8 dec 1644 blev hon myndig och regerande drottning. Hon ägnade sig till en början ivrigt åt regeringsgöromålen, men kom sedan främst att intresserade sig för kultur (språk, litteratur, konst och vetenskap) och att umgås med likasinnade. Hon instiftade t.ex Sveriges första statsorden, Amaranterorden, 1653.

Ogifta drottningar skulle snarast gifta sig och skaffa arvingar, ständerna var på henne om detta i flera år, men hennes verkliga planer skulle komma att gå i en annan riktning. Kristina ville istället för att själv gifta sig göra sin kusin Karl (X) Gustav till efterträdare, viljan gick igenom och Karl Gustav valdes 1650 till arvfurste.

Abdikationen 1654
De sociala missförhållandena försämrades snabbt under Kristinas regeringstid och regeringen kom att ställas inför svåra samhällsproblem. Ett orosmoln var det fördubblade antalet adliga ätter och deras privilegier, vilket de ofrälse stånden högljutt protesterade mot. Hovhållningens kostnader under Kristinas regering kom att mångdubblas och öka från 3% till 20% av rikets samtliga inkomster.

Kristina hade i sin ungdom inte tyckt om den stränga religionsundervisningen utan istället bildat sig en religion efter eget huvud, tills hon under umgänget med katoliker, såsom Pierre Chanut och René Descartes, mer och mer drogs till katolicismen.

Hennes stora intresse för kultur och dragning till katolicismen (i kombination med den ohållbart förda politiken) resulterade i att hon 6 juni 1654 tog steget att abdikera och konvertera till katolicismen och lämna landet för Rom. Detta var en jätteskandal i samtiden då Europas protestantiska ledare, "Lejonet från Norden", Gustav II Adolfs egen dotter ansluter sig till forna fältherrens fiender. Karl X Gustav kröns till konung samma dag som abdikationen.

Kristina bosätter sig så småningom i Palazzo Riario (idag heter byggnaden Palazzo Corsini) i Rom med en frikostig underhållsrecess från Sverige. Hon kommer dock i många år framöver att strida om ytterligare ersättningar från Sverige, vilket gör att hennes band med Sverige försämras ytterligare.

Kristina kom under flera decennier att spela en framträdande roll i Roms kulturliv. I Rom fann hon också sin kärlek i kardinal Decio Azzolino som hon kom att ha en mångårig relation med. Hon dog 19 april 1689 och begravdes med stor högtidlighet i Peterskyrkan.