DIVERSE SERIETIDNINGAR

SERIEMmagasinet och Fantomen

SERIEmagasinet, nr 3 1987
SERIEmagasinet, nr 10 1981
SERIEmagasinet, nr 3 1988
SERIEmagasinet, nr 21 1985
SERIEmagasinet, nr 15 1986
Fantomen, nr 10 1981
GRATISTIDNING, OBS FÅR ENDAST LÄSAS AV MÄNNISKOR UNDER 25 ÅR!!!

Vikt ca 535 gram.
Storlek ca 17x26x2,5 cm.
Vardera med 66 sidor.
Skickas med postnord till din brevlåda

En serietidning eller ett seriemagasin, är en tidning som i huvudsak innehåller tecknade serier. Jämte serier som producerats för dagspressen - dagspresserier - så har serietidningen traditionellt sett varit det huvudsakliga formatet för tecknade serier. De första serietidningarna publicerades på 1930-talet - som historiens första serietidning brukar nämnas den amerikanska Famous Funnies, utgiven från 1934 till 1955.
Avgränsningen mellan termen serietidning och närliggande begrepp är många gånger suddig. En tydlig avgränsning, bland annat använd av Seriefrämjandet[1] är att "serietidning" syftar på en periodisk utgiven seriepublikation, medan övrig tryckt serieutgivning går under begreppet "seriealbum".
Andelen serier i en serietidning kan variera. Bland seriesamlare - liksom i Seriekatalogen - används termen "renodlad serietidning" för en tidning med mer än 50 % serier, och "icke renodlad serietidning" för en publikation med 25-50 % serier. Många seriefanzin, bilderböcker som Barna Hedenhös, och humortidningar som En rolig halvtimma räknas då inte som serietidningar.
Även om det första numret av Famous Funnies, utgiven i USA i juli 1934, är att betrakta som den första egentliga serietidningen hade den föregåtts av flera serietidningslika publikationer - i enstaka serielika böcker publicerades redan på 1840-talet, då schweizaren Rodolphe Töpffers "histoires en images" spreds över Europa och även nådde USA.
Det var dock först på 1890-talet som en egentlig produktion av tecknade serier kom igång - då i form av humorserier som trycktes dagligen i den amerikanska dagspressen, så kallade dagspresserier. I januari 1929 publicerades det första numret av The Funnies, häften vigda enbart åt serier och som distribuerades som bilagor till nyhetstidningarna. Liknande häften trycktes även i Europa under det tidiga 1930-talet.
Nästa steg mot renodlade serietidningar togs i januari 1933, då det första numret av Mickey Mouse Magazine publicerades. Innehållet bestod dock inte av serier utan fylldes av sagor, artiklar, skämtteckningar, spel och dikter med Walt Disneys animerade filmstjärna Musse Pigg i huvudrollen. Magasinet omarbetades dock i olika omgångar och kom efter ett par år också att innefatta seriestrippar. Musse Piggs internationella popularitet ledde också till internationella versioner av Mickey Mouse Magazine - däribland i Frankrike (Le Journal de Mickey, med start 1934), England (Mickey Mouse Weekly, 1936), Tyskland (Micky Maus Zeitung, 1937), och Sverige (Musse Pigg-tidningen, 1937) - varav flera kom att bli respektive lands första serietidningstitel - även om de till en början, precis som det amerikanska originalet, inte var renodlade seriepublikationer.

Seriemagasinet var en svensk serietidning som startades 1948 och lades ned 2001. De första åren var Erwin Falking (1891–1956) engagerad som ansvarig utgivare, översättare och under 1½ år även som redaktör. 1950–1962 kom tidningen regelbundet ut med ett nummer i veckan.
Magasinet bestod initialt av dagspresserier som redigerats om till följetongsavsnitt anpassade för serietidningsformatet med avslutande serier gjorda direkt för serietidningsmarknaden, hämtade från bland annat USA och Frankrike. Sidorna kom att innehålla en stor mängd tecknade serier, främst av äventyrskaraktär, bland annat "Kilroy", "Steve Roper & Mike Nomad", "Kerry Drake", "Stålhanden", "Bob Morane", "Bruno Brazil", "Kelly Green", "Kobra" och "Dylan". Parallellt med huvudtidningen gavs tidningarna SM Special och Seriemagasinet Extra ut under 1970-, 1980- och 1990-talen. Dessutom förekom Seriemagasinet som en av de roterande titlarna i Serie-Pocket. Under många år var insändarspalten klotterplanket en stående del av tidningen, och där gick debattens vågor höga i alla upptänkliga ämnen.