Kristofer av Bayern (1441-1448). Hungersnöden i Sverige.

Kunglig medalj av skulptör Kari Rolfsen (1938-2020), porträtterande Sveriges (Nordens) konung Kristofer av Bayern med en scen av hungersnöden som rådde i Sverige vid denna tiden.

Modellerad av skulptör Kari Rolfsen (1938-2020) 1977, signerad på båda sidor. Brons, 40 mm. 42 gram. Mycket bra skick!

Åtsida: Kung Kristofer av Bayern.

Frånsida: En scen som skildrar hungersnöden som rådde i Sverige vid denna tiden. (Av de svältande bönderna kallades han "Barkakungen" för att man var tvungen att dryga ut mjölet med mald barkt).

KRISTOFER AV BAYERN (1418-1448)
Kristofer av Bayern, troligen född 26 februari 1418 i Neumarkt in der Oberpfalz, död 6 januari 1448 i Helsingborg, var kung av Danmark (Kristofer III) från 1440, kung av Sverige från 1441 och kung av Norge från 1442. Han var son till hertig Johan av Pfalz och Erik av Pommerns syster Katarina av Pommern. I september 1445 gifte han sig på Köpenhamns slott med Dorotea av Brandenburg.

Uppväxt
Efterdyningarna av Engekbrektsupproret (1434-1436) resulterade några år senare i att Erik av Pommern avsattes och avreste från Sverige. Danska rådet erbjöd 1439 istället Kristofer av Bayern danska regeringen, ett erbjudande han genast tackade ja till. Han anlände till Danmark 1439, där han bar titeln riksföreståndare fram till den 9 april 1440, då han formellt hyllades som dansk konung. Kröningen ägde rum 1443.

Omedelbart efter det danska kallelsebrevets ankomst började Kristofer förhandla med det svenska riksrådet. Detta gav inte något resultat förrän ombud från Kristofer förhandlat personligen med stormannen Karl Knutsson (Bonde) och erbjudit denne stora förläningar. Kristofer valdes på ett riksmöte i Arboga i oktober 1440 till konung av Sverige. Han måste gå med på en handfästning (26 april 1441) som inskränkte hans makt och utvidgade svenska riksrådets.

En dag efter det att han hyllats vid Mora stenar som konung, kröntes han i Uppsala (14 september 1441). År 1442 valdes han även i Norge till konung.

Regeringstid
I det utkast till kungaförsäkran från april 1441 som finns bevarat ska kungen lova det svenska riksrådet att följa lag och gamla sedvänjor. Om riksrådet ville stifta ny lag förband sig Kristofer att stadfästa dessa lagar. Han lovade också att endast utnämna män födda i Sverige till riksrådet och som länsherrar och då efter att ha hört sig för med riksrådet. Kristofer gick också med på att låta inrätta en sexmannakommitté med ärkebiskopen, drotsen, lagmannen i Uppland samt tre representanter för riksrådet som skulle ha som uppgift att fördela slottslänen. Vid kungens bortgång skulle länen återlämnas till denna kommitté. Kristofer fick också lova att den svenska kronans finanser skulle hållas separat från unionens.

Kristofers regeringstid har gått till eftervärlden genom att det 1442 utfärdades en ny reviderad version av Magnus Erikssons landslag, kung Kristofers landslag. I denna gjordes det klart att Sverige var ett valkungadöme och att kungen skulle styra "med sitt råd i Sverige". Den nya landslagen stärkte frälsets makt på bekostnad av bönderna.

Inför sitt tillträde som kung kan Kristofer ha lovat att återerövra Gotland som hölls av Erik av Pommern och som från sitt fäste Visborgs slott bedrev sjöröveri. Erik förhandlade med regionens makthavare: med holländarna, med hansastäderna vid Östersjön och med Tyska orden. Kristofer inledde förhandlingar med Erik och de två träffades på Västergarn på Gotland 1446 och kom överens om ett ettårigt stilleståndsfördrag. Kristofer försökte isolera Erik och lyckades ingå ett förbund med Tyska orden i Livland.

För Kalmarunionen innebar Kristofers regeringstid ett nytt skede, på så vis att han försökte skapa en union där varje rike skulle få största möjliga självständighet. Kristofers inrikespolitik var också, åtminstone i Sverige, betydligt annorlunda jämfört med hans föregångare. Han var ofta och länge i Sverige, och dessemellan ordnade han riksföreståndare som i hans frånvaro skötte regeringen och dömde konungens dom. Bland svenska riksföreståndare under hans frånvaro känner man bland andra Krister Nilsson (Vasa), Bengt Jönsson (Oxenstierna), Erengisle Nilsson och ärkebiskop Nils Ragvaldsson.

Kristofer avled plötsligt den 5 eller 6 januari 1448 på Helsingborgs slott.

KARI ROLFSEN (1938-2020)
Kari Rolfsen, född 12 okt 1938 i Oslo, död 8 dec 2020 i Oslo, var en norsk skulptör och illustratör.

Rolfsen föddes i Oslo, dotter till Aase Espetvedt och Rolf Rolfsen, och var gift med Karl Erik Harr. Hon studerade vid Norges Kunstindustriakademi och vidare vid Norges Kunstakademi under ledning av Per Palle Storm, vidare vid Accademia di Belle Arti di Firenze i Firenze och vid Det Kongelige Danske Kunstakademi under ledning av Mogens Bøggild.

Bland hennes skulpturala verk kan nämnas På vei til bingo? (1975), Gammel kone med veske (1978; Gjøvik) och staty av Kristin Lavransdatter (1972), byst av Gisle Straume, reliefer av Andreas Mørch, Sigrid Undset och Cecilie Thoresen, samt monument av Theodor Kittelsen. Hon illustrerade böcker, bland annat Constance Ring av Amalie Skram, omslag till folkmusikalbum, skapade serieserien Jensen i den feministiska tidskriften Sirene och modellerade en del vackert utförda medaljer.