1/0
Beskrivning
Odelberg, Oscar Wilhelm (1844-1924). AB Gustafsberg. Odelbergs 70-årsdag, 25 maj 1914.
Stor medalj över Wilhelm Odelberg (1844-1924) för mångårigt ledarskap vid Gustafsbergsfabriken till sin 70-årsdag, 25 maj 1914.
Graverad år 1914 av Adolf Lindberg, signerad. Utdelad av AB Gustafsberg. Brons 59,5 mm. Vikt 97,3 gram. Trevlig brun färg! Mycket bra skick!
Åtsida: Wilhelm Odelbergs bystporträtt, vänster. Omskrift "OSCAR . WILHELM", "ODELBERG". Gravörens signatur "A . LINDBERG" med liten text i axelavskärningen.
Frånsida: Krans med band. I kransen "1844", "D.25.MAJ", "1914". Nedtill "FRÅN . AKTIEBOLAGET", "GUSTAFSBERGS . FABRIKS", "INTRESSENTER", "DESS . PERSONAL", "OCH", "DELÄGARE". Som omskrift "FRAMGÅNGSRIK . LIFSGÄRNING . OCH . VÅRD . OM . UNDERHAFVANDES . VÄL".
WILHELM ODELBERG (1844-1924)
Oscar Wilhelm Odelberg (i riksdagen kallad Odelberg i Gustafsberg), född 25 maj 1844 i Brännkyrka församling, död 11 april 1924 i Stockholm, var en svensk industriman, jordbrukare och konservativ politiker.
Odelberg var son till riksdagsmannen Axel Odelberg och Amalia Frisenheim. Odelberg gifte sig 1869 med Hilma Emilia Godenius. Paret Odelberg fick sex barn.
Wilhelm Odelberg var inskriven vid Uppsala universitet 1863. Han blev furir vid Södermanlands regemente samma år, tog officersexamen 1864 och blev underlöjtnant det året. 1865 till 1866 var han på språk- och lantbruksstudier i Skottland, Frankrike och Tyskland. Han blev löjtnant vid regementet 1873 och tog slutligen avsked från militären 1876 och ägnade sig därefter uteslutande åt att driva Gustavsbergs porslinsfabrik.
Disponeent vid Gustafsbergs Porslinsfabrik
Odelberg hade sedan 1869 varit disponent vid fabriken och haft stor betydelse för fabrikens utveckling då han införde sociala inrättningar för att förbättra arbetarnas villkor, främst byggnation av bostäder åt dessa men även sådana saker som till exempel en livsmedelsaffär med förmånliga priser för de anställda. Han förnyade även tillverkningen i fabriken, såväl tekniskt som konstnärligt.
Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa blev Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till sin död 1924 och som även var konservativ riksdagsman. Odelberg var svärson till Samuel Godenius och anställdes 1869 som disponent. Odelbergs tillträde märktes genom moderniseringar och ökad omsättning – under 1870-talets första år fördubblades den. Under Odelbergs första tio år fördubblades antalet anställda från 300 till 600. Odelberg var också den som startade bolagets rederiverksamhet och utökade den genom att köpa in fler båtar. Telegrafförbindelse upprättades 1872 och de första telefonerna följde 1878.
Under 1870-talet började Gustavsberg fira konstnärliga framgångar. Bakgrunden var debaclet vid Konst- och industriutställningen i London 1871 där porslinet fick usla omdömen. Isæus och Malmström skapade som ett alternativ serviser i fornnordisk stil. En annan viktig milstolpe blev porslinsserien Blå blom, som kom att bli Gustavsbergs definitiva och tillverkades oavbrutet från 1874 till 2006. Företaget utvecklades genom att utländska specialister rekryterades och tekniska förbättringar genomfördes. Resultatet blev att Gustavsberg firade framgångar på utställningar i Moskva, Köpenhamn, Wien, Drammen och Bogotá. I Ryssland mottog Gustavsberg guldmedalj och Drammen-utställningen ledde till stor export till Norge.
Lantbrukare
Vid den till fabriksintressenterna tillhöriga lantegendomen Farsta på Värmdön skapade han ett mönsterjordbruk med utsträckt användning av elektricitet som ljus- och kraftkälla samt anordnade även experiment rörande elektricitetens inverkan på åkerns och trädgårdens växtlighet.
Riksdagsman
Wilhgelm Odelberg var ledamot av riksdagens första kammare 1885–1910, invald i Stockholms läns valkrets. Han tillhörde riksdagens strängt konservativa fraktion, samt innehade plats i statsutskottet 1886–1893. Partipolitiskt tillhörde han 1885 till 1909 Första kammarens protektionistiska parti och 1910 till det förenade högerpartiet.
GUSTAFSBERGS PORSLINSFABRIK - HISTORIA
Gustavsberg (AB Gustavsberg) var en tillverkare av hushållsporslin, sanitetsporslin (och badkar) och plastprodukter med säte i Gustavsberg på Värmdö utanför Stockholm. Ett tidigare namn var Gustavsbergs porslinsfabrik.
Tillverkning av porslin började år 1825 och tillverkning av bruksföremål i plast startade 1945. Tillverkningen av sanitetsporslin inleddes 1937 och nedlades i Gustavsberg 2014.
Namnet Gustavsberg kommer från det tegelbruk som anlades på 1600-talet av Maria Sofia De la Gardie vid den egna egendomen i Farsta och som hon namngav efter sin make Gustav Gabrielsson Oxenstierna. Tegelbruket anlades för att kunna uppföra en herrgårdsbyggnad men fick avkastning när Stockholm byggdes ut. Namnet på godset var Farsta och båda namnen användes parallellt fram till att det delades upp i början av 1800-talet: godset blev Farsta och fabriken Gustavsberg. 1821 köptes egendomen av Johan Olof Wennberg och grosshandlaren Johan Herman Öhman för att fortsätta tillverkningen av tegel, men efter några år beslöts att satsa på porslin. Gustavsberg var även senare verksamt inom tegel, bland annat genom att äga Mälardalens tegelbruk.
Gustavsbergs porslinsfabriks historia började i februari 1825 genom att kommerserådet Johan Olof Wennberg och grosshandlaren Johan Herman Öhman inrättade ett bolag för ”porslinstillverkning” på den av Öhman 1821 inköpta egendomen Farsta med det underlydande Gustavsberg på Värmdö. I mars samma år beviljades deras fabrik privilegier av kommerskollegium. Fram till 1830 byggdes 36 byggnader i form av fabriker och bostäder. Den äldsta delen som finns kvar är Gula byggningen från 1826.
Stor medalj över Wilhelm Odelberg (1844-1924) för mångårigt ledarskap vid Gustafsbergsfabriken till sin 70-årsdag, 25 maj 1914.
Graverad år 1914 av Adolf Lindberg, signerad. Utdelad av AB Gustafsberg. Brons 59,5 mm. Vikt 97,3 gram. Trevlig brun färg! Mycket bra skick!
Åtsida: Wilhelm Odelbergs bystporträtt, vänster. Omskrift "OSCAR . WILHELM", "ODELBERG". Gravörens signatur "A . LINDBERG" med liten text i axelavskärningen.
Frånsida: Krans med band. I kransen "1844", "D.25.MAJ", "1914". Nedtill "FRÅN . AKTIEBOLAGET", "GUSTAFSBERGS . FABRIKS", "INTRESSENTER", "DESS . PERSONAL", "OCH", "DELÄGARE". Som omskrift "FRAMGÅNGSRIK . LIFSGÄRNING . OCH . VÅRD . OM . UNDERHAFVANDES . VÄL".
WILHELM ODELBERG (1844-1924)
Oscar Wilhelm Odelberg (i riksdagen kallad Odelberg i Gustafsberg), född 25 maj 1844 i Brännkyrka församling, död 11 april 1924 i Stockholm, var en svensk industriman, jordbrukare och konservativ politiker.
Odelberg var son till riksdagsmannen Axel Odelberg och Amalia Frisenheim. Odelberg gifte sig 1869 med Hilma Emilia Godenius. Paret Odelberg fick sex barn.
Wilhelm Odelberg var inskriven vid Uppsala universitet 1863. Han blev furir vid Södermanlands regemente samma år, tog officersexamen 1864 och blev underlöjtnant det året. 1865 till 1866 var han på språk- och lantbruksstudier i Skottland, Frankrike och Tyskland. Han blev löjtnant vid regementet 1873 och tog slutligen avsked från militären 1876 och ägnade sig därefter uteslutande åt att driva Gustavsbergs porslinsfabrik.
Disponeent vid Gustafsbergs Porslinsfabrik
Odelberg hade sedan 1869 varit disponent vid fabriken och haft stor betydelse för fabrikens utveckling då han införde sociala inrättningar för att förbättra arbetarnas villkor, främst byggnation av bostäder åt dessa men även sådana saker som till exempel en livsmedelsaffär med förmånliga priser för de anställda. Han förnyade även tillverkningen i fabriken, såväl tekniskt som konstnärligt.
Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa blev Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till sin död 1924 och som även var konservativ riksdagsman. Odelberg var svärson till Samuel Godenius och anställdes 1869 som disponent. Odelbergs tillträde märktes genom moderniseringar och ökad omsättning – under 1870-talets första år fördubblades den. Under Odelbergs första tio år fördubblades antalet anställda från 300 till 600. Odelberg var också den som startade bolagets rederiverksamhet och utökade den genom att köpa in fler båtar. Telegrafförbindelse upprättades 1872 och de första telefonerna följde 1878.
Under 1870-talet började Gustavsberg fira konstnärliga framgångar. Bakgrunden var debaclet vid Konst- och industriutställningen i London 1871 där porslinet fick usla omdömen. Isæus och Malmström skapade som ett alternativ serviser i fornnordisk stil. En annan viktig milstolpe blev porslinsserien Blå blom, som kom att bli Gustavsbergs definitiva och tillverkades oavbrutet från 1874 till 2006. Företaget utvecklades genom att utländska specialister rekryterades och tekniska förbättringar genomfördes. Resultatet blev att Gustavsberg firade framgångar på utställningar i Moskva, Köpenhamn, Wien, Drammen och Bogotá. I Ryssland mottog Gustavsberg guldmedalj och Drammen-utställningen ledde till stor export till Norge.
Lantbrukare
Vid den till fabriksintressenterna tillhöriga lantegendomen Farsta på Värmdön skapade han ett mönsterjordbruk med utsträckt användning av elektricitet som ljus- och kraftkälla samt anordnade även experiment rörande elektricitetens inverkan på åkerns och trädgårdens växtlighet.
Riksdagsman
Wilhgelm Odelberg var ledamot av riksdagens första kammare 1885–1910, invald i Stockholms läns valkrets. Han tillhörde riksdagens strängt konservativa fraktion, samt innehade plats i statsutskottet 1886–1893. Partipolitiskt tillhörde han 1885 till 1909 Första kammarens protektionistiska parti och 1910 till det förenade högerpartiet.
GUSTAFSBERGS PORSLINSFABRIK - HISTORIA
Gustavsberg (AB Gustavsberg) var en tillverkare av hushållsporslin, sanitetsporslin (och badkar) och plastprodukter med säte i Gustavsberg på Värmdö utanför Stockholm. Ett tidigare namn var Gustavsbergs porslinsfabrik.
Tillverkning av porslin började år 1825 och tillverkning av bruksföremål i plast startade 1945. Tillverkningen av sanitetsporslin inleddes 1937 och nedlades i Gustavsberg 2014.
Namnet Gustavsberg kommer från det tegelbruk som anlades på 1600-talet av Maria Sofia De la Gardie vid den egna egendomen i Farsta och som hon namngav efter sin make Gustav Gabrielsson Oxenstierna. Tegelbruket anlades för att kunna uppföra en herrgårdsbyggnad men fick avkastning när Stockholm byggdes ut. Namnet på godset var Farsta och båda namnen användes parallellt fram till att det delades upp i början av 1800-talet: godset blev Farsta och fabriken Gustavsberg. 1821 köptes egendomen av Johan Olof Wennberg och grosshandlaren Johan Herman Öhman för att fortsätta tillverkningen av tegel, men efter några år beslöts att satsa på porslin. Gustavsberg var även senare verksamt inom tegel, bland annat genom att äga Mälardalens tegelbruk.
Gustavsbergs porslinsfabriks historia började i februari 1825 genom att kommerserådet Johan Olof Wennberg och grosshandlaren Johan Herman Öhman inrättade ett bolag för ”porslinstillverkning” på den av Öhman 1821 inköpta egendomen Farsta med det underlydande Gustavsberg på Värmdö. I mars samma år beviljades deras fabrik privilegier av kommerskollegium. Fram till 1830 byggdes 36 byggnader i form av fabriker och bostäder. Den äldsta delen som finns kvar är Gula byggningen från 1826.
------------------------
Fraktalternativ: Postnord frimärkt, alternativt Schenker spårbart/försäkrat. Samfraktar alltid.
Butik
Odelberg, Oscar Wilhelm (1844-1924). AB Gustafsberg. Odelbergs 70-årsdag, 1914
Pris
475 kr
