Fröstell, Walther (1913-2010), militär, sportskytt, försäkringsman. Till minne 1970.

Medalj till hedrandet av den mångsidige sportskytten Walther Fröstell (1913-2010), deltagare i olympiska spelen 1948, 1952 och 1960, och utgivare av flera varierande böcker om skytte.

Graverad år 1970 av skulptör David Wretling (1901-1986), signerad "D, WRETLING 70" i halsavskärningen. Ingående i Svenska Dagbladets personmedaljserie för framstående personer inom tidningssfären/svenskt sportskytte. Utdelad av Svenska Dagbladet i samband med Riksskyttetävlingen 1970. Brons 40 mm. Vikt 33,0 gram.

WALTHER FRÖSTELL (1913-2010)
Walther Fröstell, född den 15 februari 1913 i Blädinge, Alvesta kommun, död den 11 februari 2010 i Solna, var en svensk sportskytt och deltagare i Olympiska spelen åren 1948, 1952 och 1960.

Biografi
Fröstell föddes i Blädinge, som son till hemmansägare Alfred Svensson och dennes hustru Amanda. Under åren 1936–1939 utbildades han vid Arméns underofficerskola och blev sergeant vid ingenjörstrupperna år 1939 och fanjunkare år 1947. Under åren 1963–1969 var han anställd vid försäkringsbolaget Skandia och Förenade Liv och var under åren 1970–1981 konsulent vid Svenska Sportskytteförbundet.

Fröstell vann en individuell seger i landskampen i armégevärsskytte mot Finland år 1943. Han deltog i Olympiska spelen i London år 1948, där han blev 17:e i frigevär helmatch, i Helsingfors år 1952 där han blev 9:a i korthåll liggande, 14:e i korthåll helmatch och 8:a i frigevär helmatch, samt i i Rom år 1960, där han kom på 26:e plats i korthåll helmatch. Fröstell tillhörde Ing 1 IF.

Fröstell gifte sig år 1943 med Inga Fromm, född 1923.

Bibliografi
Gevärsskytte (1962)
Skytte: gevär, pistol, lerduvor och viltmål (1973)
Luftvapenskytte: gevär och pistol (1974, ny utgåva 1980)

DAVID WRETLING (1901-1986)
David Otto Wretling, född 18 december 1901 i Umeå, död 14 januari 1986 i Stockholm, var en svensk skulptör.

Efter avslutad skolgång vid Umeå tekniska aftonskola och arbete vid faderns verkstad studerade han skulptur för Carl Milles vid Konstakademien 1922–1925 och kompletterade därefter sin utbildning vid Académie Scandinave i Paris 1930. Han bedrev självstudier under resor till Italien 1925 och 1927 samt Frankrike 1929 och 1932.

Han arbetade i trä, sten, terrakotta, brons och marmor i en realistisk stil med genrestudier, religiösa och profana monumentalskulpturer, porträtt, reliefer, plaketter och medaljer.

SVENSKA SKARPSKYTTERÖRELSEN 1860-1890 (en civil frivillig försvarsrörelse)
...som ledde fram till ALLMÄN VÄRNPLIKT 1901 och till dagens SPORTSKYTTEKLUBBAR.

Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, för folkhögskolorna och för allmän värnplikt.

Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz.

För vissa myndigheter tedde sig denna folkbeväpning som nära nog samhällsfarlig. Konservativa tidningar spådde att "vid tillfällen av politisk agitation dessa beväpnade corpser skulle kunna utöva terrorism mot andre samhällsmedlemmar", och att vi skulle "få till oss överflyttade de amerikanska scener, där revolvern utgör det mest begagnade argumentet mot olika tänkande".

Efter något besinnande beslutade sig dock regeringen för att hälsa den frivilliga nationalbeväpningen välkommen. Det skedde genom en kungörelse av den 8 mars 1861. Skarpskytterörelsen växte sedan lavinartat. Det blev en verklig folkrörelse, några lokala eldsjälar tog ledningen, och skytteintresserade män från alla samhällsklasser anslöt sig. Med myndigheternas stöd anlades skjutbanor och övningsplatser. Redan 1864 fanns det 239 föreningar med över 33 500 medlemmar. Föreningarna hade ofta även en egen musikkår och manskör.

Efterhand började hänförelsen för skarpskytterörelsen att svalna, och många skyttar tröttnade på de militära formerna samt ville se en friare idrott. Vid slutet av 1800-talet omvandlades skarpskytteföreningarna till civila skytteförbund.

STOCKHOLMS-TIDNINGENS / SVENSKA DAGBLADETS RIKSSKYTTETÄVLING (1923-)
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling på hemortens banor arrangerades första gången 1923 och blev Sveriges mest omfattande skyttetävling och har haft en mycket stor betydelse för höjande av skjutskickligheten.

Anledningen till tävlingens instiftande var en omröstning bland Stockholms-Tidningens läsare om den förnämsta idrotten, där skyttet fick högsta röstetalet. Tävlingen utformades av bl.a R. Törnebohm, H. Kjeller, M. Johansson (Fritzing) och Mauritz Eriksson. Den skulle vara en ren precisionsskjutning.

När Stockholms-Tidningen gick i konkurs 1966 tog Svenska Dagladet över initiativet, vilka ända fram till idag har arrangerat tävlingen. År 2022 arrangerades tävlingen för 100:de gången.