David Carnegie (1813-1890)
David Carnegies 50-årsjubileum som delägare i Carnegie & Co - Prooflike i originaletui graverad av Lea Ahlborn 1886
En historiskt intressant industrimedalj i underbar kvalitet i originaletui. Numismatiska meddelanden XVII (Hyckert) II:215, silver, 55.21g, 49mm, kvalitet 01/0. Präglad på kungliga myntverket 1886 på uppdrag av aktiebolaget Carnegie & C:o med anledning av David Carnegies 50-års jubileum som delägare i firman, och överlämnades vid en fest, som för detta ändamål anordnades för arbetarna, till Carnegie och hans barn i guld (3 ex.) och till personalen i sifver (701 ex.) Denna medalj är utdelad till Lars Larsson, vilket framgår av den guldpräglade texten på locket av originaletuit (något skadat).

Åtsida
Carnegies vänstervända bild, under bilden gravörens namn: "LEA AHLBORN". I omskriften: "DAVID CARNEGIE".

Frånsida
Det Carnegieska fabrikskomplexet på Klippan utanför Göteborg. På avstånd ses Göta älv med fartyg och båtar. Överst: "FRÅN AKTIEBOLAGET D. CARNEGIE & CIE.". I avskärningen: "HALFSEKELSMINNE. 1836 1886 / TILL FÖRMÄN OCH ARBETARE." På avskärningslinjen gravörens initialer till höger: "L.A.".

En av de främsta entreprenörerna under 1800-talet
David Carnegie den yngre, som han själv skrev sig "J:r", föddes den 3 maj 1813 i London. Han avled den 15 februari 1890 efter en framgångsrik karriär som handels- och industriman i Göteborg. Som en av de främsta entreprenörerna under 1800-talet bidrog han på betydande sätt till utvecklingen av svensk industri och kulturell liv.

Både David Carnegie d.y. och hans far hade besökt Göteborg på sommaren 1827. Tre år senare, i juni 1830, sändes han som 17-åring till Sverige för att anställas i sin farbror David Carnegie d.ä. firma. Den 3 april 1835 beviljades han tillstånd av Handelssocieteten att bedriva grosshandel i Göteborg, och en vecka senare blev han stadens nyaste borgare.

I slutet av maj 1835 erbjöds han att bli delägare i farbroderns firma, vilket han antog den 9 januari 1836. Carnegie d.y., som var utbildad vid Eton, gjorde snabbt intryck i Göteborgs samhälle tack vare sin elegans, bildning och kompetens inom aritmetik, bokföring och flerspråkighet (franska och tyska).

Den 8 april 1836 köpte han socker- och porterbruket vid Klippan från Abraham Robert Lorent för 120 000 riksdaler banco, pengar han lånat av sin far och en kusin, William Robertson. Bruken, som tidigare drivits av Lorent sedan 1810, gick officiellt över till Carnegies kontroll den 1 juni 1836. Under hans ledning blev dessa bruksanläggningar en av Göteborgs största arbetsgivare och en motor för stadsutvecklingen.

Carnegie d.y. revolutionerade svensk sockerproduktion genom att införa vakuumkokning, en teknik som hans farbror hade ensamrätt till i tio år från 1838. Denna innovation gjorde det möjligt att konkurrera effektivt mot traditionella metoder, vilket resulterade i att bruket snart dominerade marknaden. Under 1800-talet var Carnegies bruksföretag Göteborgs största industriell verksamhet med en omsättning som svarade för över 30 procent av stadsindustrins totalproduktion. De producerade en tredjedel av allt socker och sirap i hela Sverige, totalt 2800 ton per år redan 1850.

Runt bruken vid Klippan växte en unik fabriksmiljö där generationer av arbetare levde och arbetade. Grosshandelsfirman D. Carnegie & Co , grundad 1803 av David Carnegie d.ä. och Jan Lamberg, övertogs av David Carnegie d.y. år 1840. Företaget hade sitt kontor på Södra Hamngatan 11, där han var registrerad som boende mellan åren 1840–1852.

Även om David Carnegie d.y. flyttade från Göteborg 1841 för att bo på sina egendomar i Skottland och England, fortsatte han att vara aktiv ägare och avgörande för företagets strategier. Daglig ledning överlät han till John Nonnen från England och senare till Oscar Ekman, som han litarfullt förtrodde företaget till. Under Ekman-ledningen uppnådde företaget sin höjdpunkt, med en omsättning på 7,5 miljoner kronor år 1893 (vilket motsvarar mer än 400 miljoner kronor i dagens penningvärde).

Med Ekmans död 1907 upplöstes Carnegiebolaget och uppgick då i Svenska Sockerfabriks AB . För att hedra hans minnesvärd insats är två göteborgsplatser – Carnegiegatan (1918) och Carnegiekajen (1960) – uppkallade efter honom.