Sjöslaget vid Svolder, år 1000, där Olof Skötkonung med allierade besegrar norske kung Olav.

Medalj över Olof Skötkonung och det mytomspunna Slaget vid Svolder år 1000, där Norges kung Olav överfölls och besegrades av en allians bestående Sveriges kung Olof Skötkonung, Danmarks kung Sven Tveskägg, och norske jarlen Erik Håkonsson.

Brons, 40 mm. 44 gram. Graverad av Berndt Helleberg år 1975 (signerad "BH-75" på frånsidan. Mycket bra skick!

Åtsida: Visar den kristne kung Olof Skötonung (Ynglingaätten) och några av de mynt han lät slå i Sigtuna.

Frånsida: Olav Tryggvasson, när han kastar sig i vattnet från sitt skepp vid slaget vid Svolder år 1000.

OLOF SKÖTKONUNG (995-1022)
Olof Skötkonung, född cirka 980, död sannolikt under vintern 1021–1022, var kung av Sverige cirka 995–1022. Han var son till Erik Segersäll.
Olof är den förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland och han är också den förste svenska kung som döptes, förblev kristen och bidrog till Sveriges kristnande. Olof Skötkonung var dessutom först med att prägla mynt i Sverige. Utöver detta är inte mycket känt med fullständig säkerhet.

Krig med Danmark och Norge
I början av sin regering låg Olof Skötkonung i krig mot den danske kungen Sven Tveskägg, vars rike hans far Erik Segersäll hade regerat över en kort tid, och som Olof gjorde anspråk på. Men kriget avslutades med att Olof erkände Sven Tveskägg som kung av Danmark.

Det har spekulerats i om Olof Skötkonung är identisk med den kung "Anlaf" som enligt den Anglosaxiska krönikan tillsammans med kung "Swein" (Sven Tveskägg) och en vikingaflotta på 94 skepp gjorde ett misslyckat försök att inta London och därefter härjade i sydöstra England tills den engelske kungen Æthelred den rådville erbjöd dem 16 000 pund i danagäld.

Enligt isländska källor skall i alla fall Olof, återigen allierad med Sven Tveskägg, samt norska upprorsmän ha deltagit i slaget vid Svolder år 1000 mot den norske kungen Olav Tryggvason.

SLAGET VID SVOLDER, ÅR 1000
Slaget vid Svolder var ett sjöslag som utkämpades i september 999 eller 1000 i västra Östersjön mellan Olav Tryggvason av Norge och en allians av hans fiender. Slagets bakgrund var enandet av staten Norge, långvariga danska försök att få kontroll över landet, och spridandet av kristendomen i Skandinavien. Slaget är en mytomspunnen och central händelse i Nordens vikingatida historia. Om sjöslaget skall ha ägt rum vid Svolder, eller i Öresund, har varit ett akademiskt tvisteämne då olika källor motsäger varandra.
Kung Olav seglade hem efter en expedition till Vendland (Pommern) när han överfölls av en allians bestående av Erik Håkonsson, norsk jarl, Olof Skötkonung, kung av Sverige, och Sven Tveskägg, kung av Danmark. Olav hade bara elva krigsfartyg i striden, mot en flotta på minst 70. Hans skepp togs ett efter ett, tills det sista, Ormen Långe, togs av Erik jarl medan Olav kastade sig i havet. Efter striden styrdes Norge av Ladejarlarna som en förläning till Danmark och Sverige.

Under senare århundraden har beskrivningarna av slaget, speciellt de i Snorre Sturlassons Heimskringla inspirerat ett antal ballader och andra litterära verk.

BERNDT HELLEBERG (1920-2008)
Berndt Sigurd Helleberg, född 17 december 1920 i Härnösand, död 10 juni 2008 i Åkersberga, var en svensk skulptör, tecknare och medaljkonstnär.

Berndt Helleberg tog studentexamen i Härnösand 1940 och flyttade därefter till Stockholm för att utbilda sig i skulptur på Konstfackskolan för Robert Nilsson och Nils Sjögren. År 1949 avlade han avgångsexamen. Han arbetade under en period vid Pablo Picassos keramikateljéer i Vallauris, där också Fernand Léger befann sig. Berndt Helleberg hade då sin bostad och ateljé i bergsbyn Alba-La-Romanie ii Ardéche-området i Rhônedalen.

Sitt genombrott fick Berndt Helleberg 1950 i London vid den internationella skulpturtävlingen "Den okände politiske fången" på Tate Gallery. Han representerade Sverige bland 3 600 deltagare och erhöll ett fjärdepris. Han fick delat förstapris tillsammans med Siri Derkert i Stockholms stads pristävling om ny tunnelbanekonst 1961, vilket resulterade i hans gestaltning av tunnelbanestationen Hornstull i Stockholm 1964.

Berndt Helleberg utförde offentlig utsmyckning med skulpturer och reliefer på flera platser i landet, bland annat i Sundsvall, Härnösand, Södertälje och Kista. År 1981 utförde han på Saudi-Arabiska statens uppdrag en nio meter hög skulptur i vit betong i huvudstaden Riyadh, Solen och månen (eller Dagen och natten). För Statens Konstråds räkning utförde han i Enköping tre större skulpturer i trä, aluminium och betong med forntida signal och kommunikationsmotiv.

Han var delegat för Sverige i FIDEM, Fédération Internationale de la Medaille (Fédération internationale de la médaille d'art). Han var konstnärlig konsult i Stockholms läns landsting och Trafikens konstnämnd. Tillsammans med Björn Selder och Torsten Fridh tog han initiativ till bildandet av Skulptörförbundet. Han belönades med Erik Lindbergs stora pris av Konstakademien 2001 för sitt livsverk.

Medaljkonst
Berndt Helleberg har skulpterat ett flertal medaljer, bland annat "Havet ger - havet tar" för vilken han vann första pris i den internationella medaljfederationens (Fédération Internationale de la Médaille, FIDEM:s) tävling i medaljkonst 1955.

Åren 1978–1979 utfördes 40 medaljer föreställande lika många svenska författare. För uppgiften hade åtta skulptörer engagerats och de gjorde fem medaljer vardera av svenska författare från Heliga Birgitta till Gunnar Ekelöf. Berndt Helleberg utförde Hjalmar Söderberg, Bo Bergman, Vilhelm Ekelund, Sigfrid Siwertz och Hjalmar Bergman. Medaljerna tillverkades av Sporrong. De är utförda i brons, är präglade i 1 000 exemplar och har en diameter på 40 millimeter.

Berndt Helleberg blev även mycket uppskattad för de tio vikingakungarna i medaljserien "Sveriges regenter under 1000 år". Hans verk finns bland annat på Myntkabinettet i Stockholm, Institut Tessin i Paris och British Museum i London.

Familj
Berndt Helleberg gifte sig 1952 med Margareta Kinberg och med henne fick han tre barn, Staffan, Tomas och Ann-Sofie.