Kålrabbi Kulturarvssort "Di Vienna Bianco" (Brassica oleracea) 50st fröer

Trivialnamn: Kålrabbi White Vienna, Glaskålrabi, Vienna White
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea var. gongylodes 'White Vienna'
Familj: Brassicaceae (Korsblommiga växter)

'White Vienna' är en av de äldsta och mest klassiska kultivarerna av kålrabbi, känd sedan minst 1800-talet. Dess krispiga knöl bildas ovan jord och har en mild, lätt nötaktig och söt smak som påminner om en korsning mellan broccolistjälk och mild rädisa. Den är utmärkt att äta rå i tunna skivor eller lätt tillagad i soppor och wokar. Det många inte vet är att kålrabbi är exakt samma art (Brassica oleracea) som vitkål, broccoli, blomkål, grönkål och brysselkål. Skillnaden är att människan genom hundratals år av urval har förädlat fram olika delar av samma grundväxt – där kålrabbin är framavlad för att svälla upp i stjälken.

Överlevnadsstrategi & biologiska egenskaper:
Även om kålrabbin är en mänskligt framavlad variant bär den kvar på sin vilda urfaders (strandkålens) biologiska överlevnadssystem. I grunden är kålen utrustad med ett kemiskt försvarsverk mot skadedjur: när växtcellerna krossas av ett gnagande djur blandas enzymet myrosinas med glukosinolater och bildar skarpa senapsoljor. Detta ger en brännande, bitter smak som får insekter och larver att backa. Genom att människan avlade fram den uppsvällda stammen skapades också en effektiv överlevnadsdepå: den tjocka knölen fungerar som en massiv vatten- och näringsreservoar under marknära förhållanden, vilket gör att växten klarar kortare perioder av torka betydligt bättre än sina bladrika släktingar som grönkål och vitkål.

Odling:
Trivs bäst i en näringsrik, djup och fuktighetshållande jord med gott om organiskt material i sol till halvskugga. Till skillnad från rotfrukter behöver kålrabbin jämn bevattning för att utveckla sin söta, krispiga struktur. Om plantan utsätts för ojämn vattning eller kraftig torkstress reagerar den genom att förvedas och bli trådig i köttet, alternativt spricker knölen när vattnet väl kommer tillbaka. För att skörda de absolut möraste och godaste knölarna bör de plockas när de är i storlek som en tennisboll (ca 5–8 cm i diameter).
Sådd:
Förkultiveras inomhus i mars–april för tidig skörd, eller direktsås på friland så snart jorden går att bruka fram till juli. Så fröna cirka 1 cm djupt. Håll sådden jämnt fuktig under groperioden. Gallra plantorna till ett avstånd på 15–20 cm för att ge knölarna utrymme att svälla.
Egenskaper:

• Årighet: Tvåårig (odlas som ettårig)
• Växtläge: Sol / Halvskugga
• Höjd: 25–35 cm
• Grotid: 5–10 dagar